Och allt ska vara kärlek

Och allt ska vara kärlek är en fristående fortsättning på Kristian Lundbergs Yarden (Se blogginläggen från 30 december 2009 och 2 mars 2010.) Denna gång är huvudtemat kärlek, men Lundberg återkommer också till många av de tankar han formulerade i den förra boken, tankar om bland annat klasskampen, psykisk sjukdom, Malmö, villkoren för papperslösa flyktingar etc. Det som jag tycker är intressantast är dock diskussionen av skrivandets villkor, och särskilt möjligheterna att skriva om klass. Om detta tänker jag skriva utförligare senare (och jag har redan tagit upp ämnet i en artikel som förhoppningsvis kan komma att publiceras senare i år). Här nöjer jag mig med att anföra ett citat ur Lundbergs bok:

"Jag tänker att min klass, min livsberättelse om man så vill, äntligen har hunnit ikapp mig och att jag nu är invävd i en berättelse som jag inte klarar av att tala om, en berättelse jag inte kan tiga om".