lördag 20 juli 2019

Henrik Johansson, Brev från en cell

Henrik Johanssons nya roman Brev från en cell påminner en del om Jan Fridegårds Lars Hård (1935). Fridegård beskriver en ung arg man som upplever sig sitta fast i klassamhällets bottenskikt och som självmedicinerar genom att förföra överklasstjejer. Huvudpersonen i Johansson bok, Patrik Pánik, är också ung och arg på klassamhället. Men hans medicin är att gå på "gatufester" och slåss med poliser.
En av de saker som gör Lars Hård till en drabbande roman är att författaren inte moraliserar över huvudpersonen, utan bara beskriver hans världsbild. Ändå framstår Lars Hård som tragisk. Som läsare inser man att det behövs helt andra saker än förförelsekonst – nämligen ett rättvisare samhälle – för att han inte ska gå under.
I Brev från en cell förs det däremot fram en hel del argument för att Pániks och de andra "aktivisternas" våldsamma beteende skulle vara moraliskt och politiskt försvarbart. Om man som jag inte håller med, utan tycker att detta beteende är fullständigt idiotiskt, får man därför finna sig i att stundtals bli litet uppretad när man läser romanen.
Dock är Brev från en cell i allra högsta grad läsvärd. Att bli uppretad är ju inte alltid dåligt... och romanen ger, trots allt, en initierad och intressant beskrivning av hur gatufestaktivisterna tänkte. Dessutom är Brev från en cell formellt lyckad. Ett exempel på det är att Johanssons på ett skickligt sätt skapar dynamik genom att låta olika karaktärer ge tillbakablickande kommentarer på de skildrade händelserna. Romanen innehåller också hel del sentensliknande formuleringar som kan vara såväl slagfärdiga som poetiska eller skojiga. Dessutom är den en mycket fin skildring av Malmö kring millenieskiftet 2000.
Jag skulle kunna skriva mycket om vad det är som gör att jag tycker att gatufestarna var ute och cyklade politiskt. Här ska jag dock nöja mig med att nämna en sak, nämligen att jag tror att de genom att påstå sig vara en del av arbetarrörelsen bidrog till att alienera stora delar av befolkningen från denna rörelse. Kravaller och våld är ju inte direkt något som vanligt folk gillar. Och därmed gjorde de sådana som Pánik en rejäl björntjänst.

måndag 1 juli 2019

Klass och smak i Kungsgatan


I senaste numret av The Journal of Working-Class Studies medverkar jag med en artikel om hur klass och smak skildras i Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan. Den är skriven på engelska, men är inte alltför svårläst.
Nedan följer en sammanfattning
This article discusses the tradition of Swedish working-class literature and the relationship between taste and class. First, I analyze the representation of this relationship in Swedish working-class writer Ivar Lo-Johansson’s novel Kungsgatan [King Street] from 1935. Thereafter, I discuss the whole tradition of Swedish working-class literaturein which Lo-Johansson’s novel occupies a central position. This tradition constitutes a challenge to received ideas about class and taste, mainly because its consecration as a central strand in Swedish literature and its dissemination to a mass audience in the working class make it problematic to uphold conventional distinctions between popular/working-class and high/bourgeois culture. Finally, I argue that the challenging of these distinctions is not only a key to a better understanding of Lo-Johansson’s novel, but it also shows that Swedish working-class literature can serve as a catalyst for re-theorizations within working-class studies of the relationship between class and taste as something that is historically specific, rather than universal.
Om man vill läsa hela artikeln är det bara att klicka här.

söndag 23 juni 2019

Nexø firad

I år är det 150 år sedan Martin Andersen Nexø föddes. Det firades i går i festsalen på Arbejdermuséet i Köpenhamn med ett brett och varierat program som innehöll att från föreläsningar till prisutdelningar och musik.
Henrik Yde och Nicklas Freisleben Lund höll föredrag om Nexøs förattarskap och Hanne Roer analyserade ett av hans tal; författaren Dennis Gade Kofoed, som växte upp utanför Nexø på Bornholm, berättade om din relation till öns mest kände författare (dessutom läste han en novell av en annan bornholmsk proletärförfattare: Jakob Hansen); Per-Olof Mattsson mottog ett pris och berättade om Nexøs relationer till Sverige; Benny Holst trio framförde tonsatta Nexø-dikter, och; filmproducenten Meta Foldager berättade att HBO kommer att göra TV-serie av andra bandet av Pelle Erövraren (man kommer alltså att fortsätta berättelsen där Bille Augusts film slutar)! Dessutom delades Nexø-fondens litterära priser ut till Aydin Soei, Sofie Jama och Sara Omar, som alla höll intressanta anföranden. Omar påpekade exempelvis att både hon och Nexø som unga vallat kor... Och Soei, som är sociolog, framhöll att många av de missförhållanden som Nexø skildrade i sina verk faktiskt finns kvar i dagens Danmark, exempelvis i form av barnfattigdom och marginalisering av invandrare.