lördag 3 december 2016

"Med kvinnornas arbetarlitteratur i fokus"

Under den rubriken skriver Gunilla Wedding om utställningen "Kvinnor, klass kultur" i Skånska Dagbladet. För att läsa, klicka här.

tisdag 29 november 2016

Finns det regional arbetarlitteratur?

För ett drygt år sedan blev jag inbjuden till en konferens i Essen, Tyskland, där man skulle diskutera "regional litteraturhistorieskrivning" med anledning av att man påbörjat projektet att skriva Ruhr-områdets litteraturhistoria. Mitt bidrag blev ett föredrag i vilket jag analyserade den relativa avsaknaden av regionala perspektiv i historieskrivningen om den svenska arbetarlitteraturen och diskuterade vad man möjligen kan lära av det förhållandet när man skriver om arebtarlitteraturen i Ruhr-området. Det har nu publicerats i boken Theorien, Modelle und Probleme regionaler Literaturgeschichtsschreibung.
Eftersom artikeln är skriven på tyska (ja, jag är väldigt stolt över att jag lyckats knåpa ihop en vetenskaplig text på tyska!) kommer här ett referat:
De regionala perspektiven har aldrig varit särskilt starka i historieskrivningen om svensk arbetarlitteratur. Bengt Lidforss, som var den ledande socialdemokratiska litteraturkritikern i början av 1900-talet, delade visserligen – på grundval av föreställningar om ras! – in den svenska litteraturen i en skånsk och en uppsvensk skola, men när han skrev om arbetarlitteratur tillämpade han inte denna distinktion. Han var nämligen inte bara rasist, utan även socialist, och när han skrev om arbetarlitteratur stod klass i centrum. Och så har det varit även senare, vilket jag tycker är ganska bra. För även om klassförhållandena kan vara olika i olika regioner är fenomenet klass inte nödvändigtvis kopplat till just regioner. Därför kan ett accentuerat regionalt perspektiv faktiskt osynliggöra tematiseringen av klassfrågor i arbetarlitteraturen. Att betrakta arbetarförfattare som regionala författare kan också leda till att de ses som mindervärdiga författare (nationell litteratur och världslitteratur har ju ofta högre status än regional litteratur) vilket i sin tur kan minska deras förmåga att få politiskt genomslag.
Om de regionala perspektiven blir för starka i historieskrivningen om Ruhr-områdets arbetarlitteratur skulle de bland annat kunn osynliggöra det faktum att många av regionens arebtarförfattare faktiskt stått i nära förbindelse med svenska kollegor. Max von der Grün hävdade exempelvis att det var en roman av Folke Fridell (som han läste i amerikansk krigsfångenskap) som fick honom att bli författare, och Günter Wallraff var mycket imponerad av den svenska arebtarlitteraturens styrka. (Om detta kan man läsa mer i min bok Literature and Class).

fredag 25 november 2016

Utställning om kvinnliga arbetarförfattare

Nu är utställningen "Kvinnor, klass, kultur – arbetet i litteraturen då och nu" invigd. Vernissagen lockade en stor publik, och trots att något satte igång brandlarmet och vi blev tvungna att utrymma lokalerna var vi som gjort utställningen nöjda.
Att jag skriver vi är viktigt. Jag tycker nämligen att jag får allt för stor del av äran för utställningen, som i allra högsta grad är ett resultat av gemensamma ansträningar. De som ansträngt sig allra mest är bibliotekarierna på Orkanenbiblioteket vid Malmö högskola, som kläckt en massa bra idéer  och sett till att de förverkligats. Även mina kollegor Oskar Aspman, Jakob Dittmar och Gunnar Krantz har i allra högsta grad varit delaktiga i arbetet.
Nedan följer några bilder som visar delar av utställningen. Men det finns mer att se och läsa, så besök gärna utställningen "på riktigt" också. Den kommer att finnas kvar till slutet av februari 2017.

Åsa Tosting har sytt fanan som hänger vid ingången
till utställningen och som pryder dess affisch.

Redan innan man gått in i biblioteket får man syn på huvudpersonen
ur Hanna Peterssons serie "Pigan". Figuren är gjord av Jakob Dittmar.

I utställingen ingår ett stort antal böcker.
Självklart får man låna dem.

Daria Bogdanskas serie "Wage Slaves" har fått stor uppmärksamhet i pressen.
Det uppmärksammas i utställningen. Figuren har Jakob Dittmar gjort.

Utställningen är multimedial.
 Bland annat visas filmmaterial om Moa Martinson.

En av utställningens hörnpelare är Maria Sandel-sällskapets utställningsmaterial.

Nedan kan man se ett svep öve utställningens "hall of fame" med kvinnliga arbetarförfattare.
Den är naturligtvis inte fullständig (och videokvaliteten är bedrövlig) men ger en indikation
på vilka författare som förekommer i utställningen.
video