tisdag 26 april 2016

Barn- och ungdomslitteratur som arbetarlitteratur?

När man diskuterar arbetarlitteratur handlar det för det mesta om litteratur för vuxna. Men kanske kan barn- och ungdosmlitteratur också vara arbetarlitteratur (jag avser här litteratur som vänder sig till barn och ungdomar, inte litteratur skriven av barnarbetare...).
Detta har jag diskuterat i en analys av Sven Wernströms Trälarna som kommer att publiceras i en antologi inom en inte allt för avlägsen framtid. Men jag tar också upp frågan i en recension av Torben Weinreichs Den socialistiske børnebog i Barnelitterært forskningstidsskrift/Nordic Journal of Childlit Aesthetics. Weinreich är en av Danmarks ledande barnlitteraturforskare och har själv skrivit socialistiska barnböcker. Intressant nog tar han dock inte upp begreppet arbetarlitteratur, trots att han bland annat kommenterar Wernström. Recensionen finns att läsa på nätet - klicka här.

tisdag 19 april 2016

Höstens kurs om arbetarlitteratur

Till hösten ges kursen Arbetarlitteratur (7,5 hp. kvartsfat på nätet) vid Malmö högskola. Idag har jag blivit informerad om att den har 96 sökande. Även om alla 96 nog inte kommer att läsa kursen är det mycket roligt att intresset är så stort. Nu återstår bara för mig att uppdatera undervisningsmaterialet...

måndag 18 april 2016

Artikel om svensk och amerikansk arbetarlitteratur

Idag publicerades en artikel om svensk och amerikansk arbetarlitteratur som jag skrivit tillsammans med min kollega John Lennon vid University of South Florida. Artikeln har titeln "Defining Working-Class Literature(s): A Comparative Approach Between U.S. Working-Class Studies and Swedish Literary History" och är publicerad i tidskriften New Proposals: Journal of Marxism and Interdisciplinary Inquiry. Den kan läsas via tidskriftens hemsida.
Innehållet sammanfattas ganska väl i artikelns "abstract":

In this article, we compare the phenomenon of working-class literature in Sweden and the United States. After examining how working-class literatures have evolved in both countries, we analyze how they have been concep- tualized in two academic fields: contemporary U.S. working-class studies and the study of Swedish literary history. We discuss the material and historical contexts shaping these conceptualizations, critique them on theoretical grounds, and offer ways that comparative approaches help us better understand the phenomenon of working-class literature. Our main argument is that our analysis makes visible two important features of this literature. The first of these, inscribed in the very concept of the term, is that working-class literature is both a literary phenomenon and a phenomenon relating to working-class life. The second feature – a far less obvious, but not less important one – is that working-class literatures are always historically and geographically situated and, thus, assume divergent shapes in different times and locations. We argue that working-class literature as a phenomenon is, therefore, always in a process of new formations. In doing so, we move away from narrow nationalistic views of working-class literature as a defined term and, using a comparative approach, allow for new vantage points in the analysis of the relationship between class and culture. 
Artikeln har varit på gång länge. Jag började skriva på egen hand, men insåg så småningom att jag inte kunde tillräckligt mycket om den amerikanska kontexten. När jag lärde känna John insåg jag snart att han var den ideala skrivpartnern och efter en omfattande e-postkorrepsondens och en mycket produktiv sittning i Orkanenbiblioteket vid Malmö högskola fick vi ihop en text som är annorlunda, men också förhoppningsvis bättre, än den jag ursprungligen tänkt skriva.
Ännu viktigare än att vi lyckades skriva en artikel är dock att vi under arbetet bestämde oss för att försöka sätta samman en antologi om arbetarlitteratur i olika länder. Den är nu under produktion av forskare över hela världen, och är tänkt att ges ut nästa år.

fredag 15 april 2016

Utsikter: 24 författare om arbetarlitteraturen

I antologierna Ansikten (1932) och Avsikter (1945) gjordes en generalmönstring av de arbetarförfattare som på 1930-talet placerade sig i den svenska litteraturens absoluta mittpunkt. (Åtminstone är det så böckerna i efterhand kommit att uppfattas.)
1987 följdes de upp med antologin Avsikter: 24 författare om arbetarlitteraturen. Då var dock det litterära klimatet annorlunda, och Utsikter är närmast att betrakta som ett trotsigt insisterande på att arbetarlitteraturen faktiskt inte dött ut.
En del av inläggen i boken känns aningen daterade, men överraskande många är i allra högsta grad läsvärda. Några har dessutom direkt bäring på arbetarlitteraturens senare utveckling. Exempelvis är det intressant att ta del av den nyligen bortgångne Ove Allanssons beställning av nya berättelser:
Var finns berättelserna om de nutida affärsanställda, hur är det t.ex. att sitta i snabbköpets kassa? Vem skriver om sjukvårdsbiträdens och sjuksköterskors tunga och ansvarsfyllda arbeten? 
Det tog 25 år, men berättelserna kom. Och kanske är det nu dags att ge ut en ny antologi – att mönstra den generation som tagit över stafettpinnen och att uppmärksamma dem som uthärdat även under arbetarlitteraturens lågkonjunktur på 1980- och 1990-talen?

torsdag 14 april 2016

Artikel om Lundberg - nu tillgänglig på nätet

För några dagar sedan berättade jag att en text om Kristian Lundbergs Yarden som jag skrev för flera år sedan äntligen blivit tryckt. Nu kan jag glädjande nog meddela att den redan går att läsa på nätet, via Malmö högskolas hemsida (klicka här). Notera särskilt de fina fotografierna som illustrerar texten. De togs av Lajos Varhegyi, som dessvärre inte finns bland oss längre.

tisdag 12 april 2016

Göran Palm

Idag har jag nåtts av det tråkiga beskedet att Göran Palm gått bort. Han var en av mina absoluta favoritförfattare, och jag har ägnat mig en hel del åt hans författarskap som forskare – inte minst i min senaste bok, Literature and Class, i vilken jag analyserar hans LM-böcker. Vad gäller "privatläsning" har jag bland annat fascinerats av hans vintersagor. En gång träffade jag Palm. Det var på Brunnsvik. Han bjöd på en öl och vi pratade länge.
Här på bloggen har jag tagit upp Palms författarskap flera gånger, exempelvis här, här och här.

Artikel om Lundbergs Yarden

Nyligen har det kommit ut en bok i vilken jag medverkar med en text om Kristian Lundbergs Yarden. Boken heter New Dimensions of Diversity in the Nordic Countries och mitt bidrag har titeln "The Representation of Class in Post-Industrial and Multicultural Sweden: Aesthetic-Political Strategies in Kristian Lundberg's Yarden". Texten var tänkt som en förstudie till kapitlet om Lundberg i Literature and Class, men på grund av lång produktionstid blev den en "efterstudie". Boken är dyr som fanken, men innehåller några spännande texter. Bland annat har Anna Williams skrivit en artikel med titeln "Class Revisited in Contemporary Swedish Literature".

söndag 10 april 2016

Arbetarlitteratur i Münster

Jag har just anlänt till Münster i Tyskland, där jag ska undervisa under "sommarterminen", det vill säga fram till mitten av juli. Bland annat ska jag varje vecka hålla en föreläsning om svensk arbetarlitteratur. Dels kommer jag att försöka sammanfatta allt jag skrivit i ämnet, dels ska jag försöka väva in det jag just nu håller på och forskar om: hur man sett på begreppet och fenomenet arbetarlitteratur i Sverige från slutet på 1800-talet till idag. (Naturligtvis kommer jag också att luta mig mot andras forskning.) Uppgiften känns minst sagt inspirerande och att skriva de inledande föreläsningarna har varit en ren fröjd. Jag tror också att manuskripten kommer att kunna utgöra underlag för en del framtida insatser. Exempelvis har jag blivit rejält sugen på att uppdatera föreläsningarna på min internetbaserade distanskurs om arbetarlitteratur. Jag har också börjat fundera på att göra en ny version av boken Arbetarlitteratur. Dels kom den ju ut innan det senaste uppsvinget för arbetarlitteraturen riktigt kommit igång, dels har det publicerats väldigt mycket intressant forskning om denna litteratur på senare år. Därför känns boken daterad. Frågan är bara när jag ska få tid att skriva om den. Jag är väl ännu för ung för att börja formulera pensionärsprojekt?