söndag 26 december 2021

Heike Geissler, Saisonarbeit

 På senare tid har jag läst en massa litterära skildringar av så kallat prekärt arbete (dvs. arbete som utförs under otrygga villkor). En av de intressantaste är Heike Geisslers Saisonarbeit (2014, publicerad på engelska som Seasonal Employee 2018), som handlar om arbete på Amazons lager i Leipzig.

I likhet med många andra samtida skildrare av prekärt arbete diskuterar Geissler relationen mellan författare, prekariat och läsare, och precis som flera andra tycks hon vilja visa att det prekära arbetet inte är något exotiskt, utan att det snarare utgör en ren och tydlig form av det kapitalistiska lönearbetet över huvud taget. Exempelvis anspelar hon flera gånger på Marx arbetskritik, vilket gör att likheterna mellan det moderna prekariatet och det traditionella proletariatet understryks. Ett annat grepp jag känner igen från andra författare – och som får samma effekt – är att det prekära arbetet jämförs med arbetet under den tidiga industrialismen, innan arbetarrörelsens genombrott.

Det som skiljer ut Saisonarbeit från andra litterära prekariatsskildringar är emellertid att Geissler i ännu högre grad än andra författare betonar skildringens litteraritet. En anledning till det kan vara att det idag inte finns någon större grund för optimism beträffande politikens möjligheter att bekämpa de prekära villkorens utbredning på arbetsmarknaden. Det innebär att det inte blir särskilt meningsfullt att göra litteraturen till politikens hjälpreda, och att förattarens uppgift istället blir att undersöka hur det litterära som sådant kan användas politiskt. Detta är något jag ska försöka fundera vidare på framöver...

torsdag 23 december 2021

Sjödin och Åkesson

 I dagens Sydöstran ger ledarskribenten Stig-Björn Ljunggren boktips till de svenska partiledarna. SD:s Jimmie Åkesson anbfefalls läsning av min bok om Stig Sjödins arbetardiktning.

Sverigedemokraterna vill erövra folkhemmet men har inte riktigt förstått vad slags mylla arbetarrörelsen är sprungen ur. Därför anbefalls Jimmie Åkesson ”Kampdiktare i folkhemmet. Arbetarpoeten Stig Sjödin” (Verbal) av Magnus Nilsson. Arbetarförfattarna inbillade sig inte att den som vill erövra kulturen kan nöja sig med att bara stänga Sveriges Television. Ty politiken är nedströms från kulturen. 

Självklart är det kul att min bok uppmärksammas, men nog hade jag tänkt mig en annan läsekrets. I sak har Ljunggren dock rätt: Sjödin och andra intellektuella bidrog i allra högsta grad till att göra socialdemokratin till en så mäktig politisk kraft, och det är en viktig insikt för den som vill förändra samhället.

söndag 12 december 2021

Seminarium med Åsa Arping

 Fredag 17 december är det Zoom-seminarium med professor Åsa Arping (Göteborgs universitet) som ska presentera sin pågående forskning om klass i svensk samtidsprosa. För mer info, klicka här

fredag 10 december 2021

Pelle Sunvisson, Svenska palmen

 För inte så länge sedan gav Pelle Sunvisson ut romanen Svarta bär, där han gestaltar sina erfarenheter av att wallraffa som ukrainsk bärplockare i norra Sverige. I sin nya bok – Svenska palmen – berättar han om ett annat under cover-projekt. Denna gång har han levt som svartarbetande ukrainsk byggarbetare i Stockholm.

Som roman betraktad är Svenska palmen ännu bättre än Svarta bär. Det hänger bland annat samman med att den har en enda huvudperson – Ruslan – vars historia ger berättelsen en tydlig stomme.

När jag läste Svenska palmen kom jag att tänka på många andra arbetarskildringar. Berättelsen om Ruslan påminner exempelvis ganska mycket om den Ivar Lo-Johansson berättar i Kungsgatan (1935) om Adrian, en ung man som kommer till Stockholm för att bli arbetare. Men medan Adrian bärs fram av en segrande arbetarrörelse är Ruslan dömd till ett liv i samhällets marginaler (om han inte rent av kastas ut ut landet). Denna jämförelse säger mycket om förhållandena på arbetsmarknanden och det politiska läget i vår tid.

Faktum är att arbets- och arbetarskildringarna i Svenska palmen ibland har större likheter med det tidiga 1900-talets arbetarlitteratur än med 1930-talets. Inte minst får den mig att tänka på Robert Tressells The Ragged-Trousesered Philantropists som handlar om byggarbetare i England kring sekelskiftet 1900. Också detta tål att tänkas på.

En längre text om Svenska palmen kommer i Klassekampens bokmagasin nästa lördag.