Idag är det julafton, och då ska man tänka på Jesus. Det är dock ett ämne som jag tänkt nog på för i år. Under konferensen "Nordisk arbetarlitteratur" (9-10 december) diskuterades nämligen just Jesus en hel del.
Religionsforskaren Bo Claesson paratade om "tro och övertygelse" hos Fabian Månsson och litteraturprofessorerna Beata Agrell och Birhte Sjöberg diskuterade "klassmedvetande och religion i samband med Parnassens demokratisering" respektive "kyrka och religion i statarromanerna".
Att ämnet religion och arbetarlitteratur kan vara litet känsligt blev tydligt i de diskussioner som följde på föredragen. Samtidigt är det emellertid uppenbart att ämnet är viktigt. Bland annat är det intressant att notera att den antireligiositet som predikades i den äldre arbetardiktningen ofta fick drag av sekulär religion. Dessutom är det uppenbart att många arbetarförfattare lånat litterära former från religiösa texter av olika slag.
Jo, jul firas ju pga Jesu födelse.
SvaraRaderaDet skulle vara intressant att få veta lite mer om arbetarförfattarnas religiositet. Vilka är/var uttalat kristna författare? Vilka tar tydligt avstånd?
God fortsättning!
Evelina
Fabian Månsson trodde på Gud. Och det gjorde säkert flera. Men viktigare än detta är att många, på olika sätt, använde sig av stil, bildspråk etc. från religiösa texter. Beata Agrell har vist hur författare som Maria Sandel och Karl Östman använde sig av religiösa/didaktiska former. Den tidiga arbetarsången baserades ofta på religiösa melodier och i Arbetets söner hittar man ju exempelvis en "guldkalv" om detta harjag skrivit i boken Arbetarlitteratur). Hos Lo-Johansson finns det religiös symbolik och Mobergs prosa ekar ofta av bibliska tongångar. För att bara ta några exempel...
SvaraRaderaPer Gunnar Evander menar att hans språk inspirerats av Bibeln.
SvaraRadera(Om Evander nu får räknas till arbetarförfattarna?)
Mvh,
Evelina