Sekel Nordenstrand

Sekel Nordenstrand

Sekel Nordenstrand är en idag tämligen okänd arbetarförfattare. Åtminstone var han okänd för mig fram till i lördags, då jag köpte boken Liksveperskaps son och andra berättelser, som innehåller några fragment ur ett ofullbordat romanmanuskript av Nordenstrand som redigerats och getts ut av Peo Rask och Björn Engström.
Det något udda förnamnet Sekel hänger samman med att Nordenstrand föddes 1900. Han var alltså jämgammal med de flesta av 30-talisterna. Men, medan de i allmänhet debuterade på 1920-talet gav Nordenstand inte ut sin första bok – diktsamlingen Fasad – förrän 1937. Och varken den, eller de efterföljande diktsamlingarna och romanerna blev alls lika framgångsrika som Eyvind Johnsons eller Ivar Lo-Johanssons.
Att döma av texterna i Liksveperskans son var Nordenstrand dock inte alls någon dålig författare. Kanske framstår hans skrivande som litet ålderdomligt i jämförelse med generationskamraternas - lite mer realistiskt och litet mindre modernistiskt. Dock är flera av berättelserna väldigt stämningsfulla.
Nordenstrands liv verkar också ha varit intressant. Av bokens förord och appendix framgår exempelvis att han dömdes för att ha "tvångsköpt" bröd under hungerupproret på Seskarö 1917, hyrde en bostad av Sven Stolpes svärmor och förenade socialistisk övertygelse med kristen tro.
Liksveparens son recenserades av Kristian Lundberg i Helsingborgs Dagblad när den kom ut 2014. Recensionen kan man läsa här.