torsdag 30 november 2023

Ny antologi om nordisk arbetarlitteratur

 Nu har den äntligen kommit ut, Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturs sjätte forskningsantologi: Nordisk arbejderlitteratur: Internationale perspektiver og forbindelser! 

Som framgår av titeln är den utgiven i Danmark. Bidragen är dock skrivna på flera olika språk: svenska, danska, norska och engelska. 

De handlar bland annat om idrottsmäns självbiografier som arbetarlitteratur, hur man kan söka och hitta arbetarlitteratur i digtaliserade tidningar, Yahya Hassans lyrik och hur den nordiska arbetarlitteraturen förhåller sig till Komintern-estetiken.

Förutom att den innehåller intressanta texter är boken också ganska snygg. Omslaget pryds exempelvis av en fin bild av Moa Martinson, Harry Martinson, Nordahl Grieg och Martin Andersen-Nexø som är på utflykt i Sovjetunionen i en cabriolet... Mer om den bilden kan man läsa i boken, som kan beställas här

Om man inte sölar med beställningen kan man få boken i god tid till julafton. Och kan man tänka sig någon bättre julklapp en en snygg, röd bok om arbetarlitteratur? 

onsdag 29 november 2023

2 x arbetarlitteratur

 Idag har jag medverkat vid två arbetarlitterära begivenheter i två olika länder.

Först var jag i Köpenhamn, där det var dubbelt boksläpp för Nicklas Freisleben Lunds I ambivalent kamp: Strejkeromanen 1850–1950 och antologin Nordisk arbejderlitteratur: Internationale perspektiver og forbindelser, som Nicklas redigerat tillsammans med Anker Gemzøe, Erik Svendsen och mig. Eftersom Martin Andersen Nexø tas upp i båda böckerna inleddes tillställningen med ett samtal mellan Nexø-forskarna Henrik Yde och Anker Gemzøe. Därefter spelade Strejkedrengene strejkvisor.

Nexø-forskarna Lund, Gemzøe och Yde.

Strejkedrengene

Min andra insats bestod att jag modererade ett samtal i Malmö mellan tre av de senaste årens mottagare av Föreningen Arbetarskrivares stipendium. Därefter läste de upp utdrag ur sina verk. 

torsdag 23 november 2023

Sten i siden

 Mikael Niemis roman Sten i siden handlar om en strejk i Tornedalen på 1930-talet. Berättelsen om den är dock i allra högsta grad fokuserad på vår samtid. Dels visar Niemi på hur sådant vi idag tar för givet inte alls var självklart för mindre än hundra år sedan, dels pekar han på att några av de orättvisor man då kämpade mot fortfarande finns kvar eller har återuppstått. Kanske är syftet med romanen att visa hur dåtidens arbetarrörelse skulle kunna fungera som inspiration för oss som lever här och nu.

Berättelsen om strejken fokuserar på en släkt som följs ända in i samtiden. Den handlar också om övernaturliga förmågor och om hur dom som flyttar söderut binds till hembygden med starka band. Men romanen placerar alltså politiska och historiska frågeställningar i centrum.

Ett intressant motiv är kulturens betydelse i den politiska kampen, som belyses genom skildringen av skapandet av en strejkvisa. Ett annat är vikten av att gå i bredd, snarare än att sluta uppbakom en ledare. Det senare kommer bland annat i uttryck i en scen där dom strejkande jagar bort några strejkbytare.

Vad gäller språk och stil håller Sten i siden högsta klass. Om man ska vara kritisk kan man kanske argumentera för att själva familjehistorien är litet förutsägbar och att romanens övernaturliga inslag inte riktigt är integrerade i helheten. Men Sten i siden är utan tvekan en läsvärd roman som både engagerar och uppmanar till eftertanke. 

tisdag 14 november 2023

Artikel om modern arbetarlitteratur i Vi

 Tidningen Vi har lagt ut en fin artikel om den moderna svenska arbetarlitteraturen på nätet. Den publicerades ursprungligen 2021 och kan alltså nu läsas helt fritt. Det tycker jag att man ska göra. Klicka här.



lördag 11 november 2023

Boksläpp i Köpenhamn

 29 november kommer det att vara boksläpp för två böcker om arbetarlitteratur: Nicklas Freisleben Lunds bok om litterära strejkskildringar, I ambivalent kamp, och antologin Nordisk arbejderlitteratur: Internationale perspektiver och forbindelser. Den senare har redigerats av Lund, Anker Gemzøe, Erik Svendsen och mig och är den sjätte forskningsantologin som ges ut av Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning. (Man kan läsa mer om de andra här, och rent av ladda ner några av dem gratis).

Vid detta evenemang, som går av stapeln 15:00 i Elforbundets lokaler på Tikøbgade 9 i Köpenhamn, bjuds det bland annat på musik av duon Strejkedrengene. Dessutom kommer Anker Gemzøe och Henrik Yde att diskutera Nexøs roll som arbetarförattana. Man kommer också att kunna köpa böckerna till mycket förmånliga priser.



måndag 6 november 2023

Samtal med Partik Lundberg

Foro: Stefan tell.
På torsdag (9 november) kommer Sara Kjellberg (chef vid universitetsbiblioteket i malmö) och jag att samtala med Patrik Lundberg om hans roman Fjärilsvägen

Det hela ingår i Malmö universitets satsning på "kultursamverkan". Som förberedelse har 40 studenter läst romanen och diskuterat den i bokcirklar.

Samtalet börjar 16:15 och hålls i hörsal C i "Niagara" (Malmö universitets byggnad på Nordenskiöldsgatan 1). Alla är hjärtligt välkomna. Mer information hittar man här.



måndag 30 oktober 2023

Webbinarium

 31 oktober deltar jag – tillsammans med Carola Ankarborg, Christine Hamm och Nicklas Freisleben Lund – i ett on-line-seminarium på litteraturfestivalen Mittlitt. Temat är "Arbetarlitteraturens och klassamhällets framtid" och seminariet börjar 18:00. För att ansluta (via Zoom), klicka här.



tisdag 17 oktober 2023

Om arbete i Lyrikvännen

 Tidskriften Lyrikvännens senaste nummer (2023:4–5) har temat arbete. Det innehåller bland annat nyskriven lyrik, nyöversättningar av äldre dikter och ett antal essäer.

Bland dikterna återfinns exempelvis ett utdrag ur Emil Boss diktsamling Kompression, två dikter ur en kommande bok av Lidija Praizovic som bygger på intervjuer med migrantarbetare (vilket även Boss dikter gör) och en nyöversättning av Tillie Olsens "Jag vill att ni kvinnor i norr förstår".

Essäerna handlar bland annat om kinesisk migrantarbetarpoesi, arbete och klass i svensk samtidspoesi samt okända svenska arbetarpoeter (lästa med utgångspunkt i Rancières teorier om litteratur och politik. Själv medverkar jag med en text om den svenska arbetarlyrikens historia och dess ställning i samtiden.

Jag tycker att numret är mycket bra. Inte minst gillade jag smakprovet ur Praizovics kommande bok och Dina Salehs essä "Lösa jobb och vita fläckar – arbete i samtida poesi".

Om man vill beställa tidskriften kan man klicka här.

torsdag 5 oktober 2023

Om arbetarlitteraturen i DDR

 På historiska museet i Berlin pågår just nu en intressant utställning om Wolf Biermann – författaren och trubaduren som flyttade till från Väst- till Östtyskland av ideologiska skäl, men så småningom skickades tillbaka igen (också det av ideologiska skäl).

I början av utställningen ges en kort beskrivning av hur man såg på litteratur i DDR, som är ganska intressant för den som intresserar sig för arbetarlitteratur. I DDR var "den socialistiska realismen" statsdoktrin. Med andra ord ville man inte ha någon "proletär", utan en "socialistisk" litteratur. I praktiken slirade man dock ibland, och det syns i utställningen.

På en affisch om litteratur i DDR lyfts exempelvis (några av) författarnas arbetarbakgrund fram minst lika mycket som deras socialistiska övertygelser. Bland annat understryks att August Hild (1894–1982) var gammal gjutare:

Från en propagandaaffisch om DDR-litteratur.

Dessutom betonas i utställningen att det i DDR gjordes stora ansträngning för att få just arbetare att bli författare och att skildra sina arbetslivserfarenheter. Den socialistiska realismen verkar alltså inte helt ha kunnat tränga ut intresset för arbetarlitteratur. 



fredag 29 september 2023

Om litteratur och klass

 En av de saker jag arbetar med för tillfället är ett bidrag till en bok om klass och klassresor i samtidslitteraturen som redigeras av Elin Nesje Vestli och Anje Müller Gjesdal. För att hålla samman bokprojektet har redaktörerna ordnat några föreläsningar, och idag föreläste jag för de andra bidragsgivarna (samt ytterligare några till) under rubriken "Litteratur och klass. Perspektiv bortom determinism, expressionism och kritik?".

Att föreläsa för kollegor är svårt. Man vill ju exempelvis inte att de ska känna sig som studenter. Men jag tycker att det gick ganska bra.

Att försöka sammanfatta ett område man tycker sig vara expert på är också svårt. Men det är även lärorikt. Om man dessutom får litet begåvade frågor och kommentarer – vilket i allra högsta grad var fallet idag – kan det rent av vara oerhört lärorikt.

Nu ska det bli spännande att se om något av det jag tog upp var så pass inspirerande att det kommer att synas i den färdiga boken.

onsdag 27 september 2023

Webbinarium om arbetarlitteraturen och klassamhället

 Under litteraturfestivalen Mittlitt ordnas ett webbinarium med titeln "Klassamhällets och arbetarlitteraturens framtid". Arrangörer är Litteratur Västernorrland, Västernorrland internationella residensprogram AIRY och Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning.

Medverkar gör litteraturforskarna Christine Hamm (Universitetet i Bergen), Nicklas Freisleben Lund (Syddansk universitet) och Magnus Nilsson (Malmö universitet), samt författaren Carola Ankarborg, som är årets AIRY-stipendiat i arbetarlitteratur.

Webbinariet hålls 31 oktober 18:00–20:00. Länk finns på Mittlitts hemsida.

söndag 17 september 2023

Om Nexø och Ditlevsen på Litteraturens Folkemøde

 Jag har tillbringat de senaste dagarna på Bornholm, och närmare bestämt på Litteraturens Folkemøde i Nexø. Det har varit mycket givande. 

Jag har hört flera intressanta föredrag, bland annat av författarna Dennis Gade Kofod och Morten Pabe. 

Dessutom har jag varit på utflykt i Østermarie. Där besöktes en højskole där Martin Andersen Nexø en gång studerat – nu var byggnaden livsmedelsbutik, men på vinden fanns studentrummen kvar. Dessutom tittade vi in i kyrkan som Nexø var med om att bygga, och där det nu hänger en madonna som han fick när han bodde i södra Tyskland på 20-talet.

Min insats bestod i att jag tillsammans med Nicklas Freisleben höll ett föredrag om förhållandet mellan Tove Ditlevsen och Martin Andersen Nexø. Det ska nu förvandlas till ett bokkapitel.

Det blir litterärt folkemøde även nästa år och jag kan varmt rekommendera att man deltar. Utöver ett fint program kan man ju också njuta av allt som den underbara ön Bornholm har att bjuda på.

Dennis Gade Kofod läser ur sin nya roman, Power to X

Nexø-experterna Henrik Yde och Per-Olof Mattson i
 kyrkan i Østermarie, som Nexø var med att bygga.
Madonnan på väggen har också tillhört Nexø.

Morten Pape pratar om sin mor,
med utgångspunkt i den utmärkta
romanen Planen.


måndag 11 september 2023

Om kulturen i facket

 Min gode vän Peter Persson har sett till att det numera finns regelbundna kulturinslag på sektionmötena i hans fackförening. Detta uppmärksammas nu av tidningen Kommunalarbetaren, och förhoppningsvis kan det inspirera till efterföljd (för att läsa artikeln, klicka här). Jag har varit inblandad på ett hörn, vilket varit väldigt givande. 

lördag 26 augusti 2023

Besök i Odense

 I veckan besökte jag, tillsammans med några kollegor, Syddansk Universitet i Odense. Första dagen hade vi en workshop om 1970-talets litteratur, där vi bland annat diskuterade arbetarpoesi och Buchi Emechetas fängslande roman In the ditch. Dagen därpå presenterade vi vårt projekt om utsatthet i skandinavisk samtidslitteratur och fick återkoppling från forskare som arbetar med likande frågeställningar. Vi fick också höra presentationer av olika forskningsprojekt som tar upp saker som vi är intresserade av (exempelvis frågor om litteratur, kön och arbete). Tredje dagen hade vi diskussioner i projektgruppen kring vad vi snappat upp under besöket i Odense och hur vi ska lägga upp vårt arbete framöver.

Besöket i Odense var mycket givande. Inte minst var utbytet stort i förhållande till planeringsinsats och kostnader. jag tror nog att vår projektgrupp kan komma att göra fler universitetsbesök framöver.

Nicklas Freisleben Lund presenterar ett försök
att sortera litterära skildringar av utsatthet.


onsdag 16 augusti 2023

Nordisk arbetarlitteratur IX

 Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning kommer att hålla sin nionde internationella forskningskonferens i Malmö 23–25 oktober 2024. Mer information hittar man här.

torsdag 10 augusti 2023

Stig Sjödin och minnets politik

 I förra veckan var jag på IASS-konferens i Tromsø. Förra gången hölls konferensen i Vilnius, och du medverkade jag via Zoom, med ett litet anförande om "Stig Sjödin och minnets politik". Det har nu publicerats i artikelform i Scandinavistica Vilnensis och kan läsas gratis på nätet. 

Artikeln är på svenska, men sammanfattningen på engelska:

The aim of this article is to analyse the attitudes to history and memory expressed in the working-class poetry of Stig Sjödin (1917–1993) – both in Sotfratgment (Fragments of Soot) from 1949, which marked his breakthrough as a poet, and in the poetry he wrote for the labour movement (mainly poems published in tradeunion membership magazines or read at meetings and congresses) – and to discuss how he and his poetry are today viewed as reminders of political ideals and experiences threatened by oblivion. There are certain differences between how memory and remembering is treated in Sotfragment and in Sjödin’s labour-movement poetry respectively. In Sotfragment, focus is more often on individual memories and existential problems, whereas in the labour-movement poetry, Sjödin is sometimes more explicitly political and writes about collective memories from a proletarian perspective. These differences are conditioned by differences between the spheres to which the poems belong: that of literature and that of the labour movement. In connection with the rise of left-wing radicalism in Sweden during the 1960s and 1970s, Sjödin argued that older working-class literature contained important political experiences and perspectives. This is also how his works are sometimes viewed today, both by working-class writers and by political commentators. Thereby, it is emphasized that literature is not a passive medium for the preservation of memories, but that it can also transform them and make them politically relevant.

Den som har lust att läsa kan klicka här.

tisdag 8 augusti 2023

Arbetarlitteratur på IASS

 I förra veckan var jag på IASS (International Association for Scandinavian Studies) konferens i Tromsø. Det är en viktig mötesplats för dem som intresserar sig för nordisk litteratur. Vid de senaste konferenserna har Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning också ordnat några paneler – ett slags små arbetarlitteraturkonferenser i den stora konferensen. 

Denna gång presenterade Ingrid Nestås Mathisen, Christine Hamm, Nicklas Freisleben Lund och jag några tankar om det projekt om "prekariatet i litteraturen" som vi just påbörjat. Dessutom höll professorerna Beata Agrell och Ankeer Gemzøe föredrag om tidig svensk arbetarlitteratur respektive den danska TV-serien "Doggystyle" (!). Våra presentationer var välbesökta och diskussionerna intressanta.

Så småningom kommer flera av presentationerna förmodligen att publiceras i en konferensantologi. Det brukar dock vara en långsam process... Men den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge.

torsdag 13 juli 2023

Litteratur i DDR

 Jag har just kommit hem från en tågsemester i västra Tyskland. Jag besökte bland annat Trier och gick (så klart) på muséet i Karl Marx födelsehus. Där visas just nu en mycket intressant utställning om litteraturen i DDR.

En sak som lyfts fram är att litteraturen där tillmättes stor betydelse. Regeringen ansåg att den hade politisk sprängkraft och censurerade den – samtidigt som man ansträngde sig för att föra ut "god" litteratur till folket. Därför blev läsning en politiskt laddad fråga.

En sak jag inte kände till var att man i DDR brände böcker. Men det gjorde man. Utställningen visar en bild på elever på en grundskola i Östberlin som på barnens dag brände "sogenannte Smutz- und Schundlitteratur aus dem Westen" (ung. så kallad smuts- och skräplitteratur från Väst). Med tanke på att DDR profilerade sig som en anti-fascistisk stat är detta häpnadsväckande. Bokbålet i Berlin 1933 är ju en välkänd symbol för det nazistiska barbariet.  

Bokbål i Östberlin 1955.

Utställningen tar också upp försöken att skapa en arbetarlitteratur i DDR. Vid två konferenser i Bitterfeld 1959 och 1964 uppmanades arbetare att skriva om sina arbetslivserfarenheter. En som hörsammade uppmaningen var Werner Bräuning. Ett utdrag ur hans roman Der Rummelplatz (ung. nöjesfältet) publicerades i en litteraturtidskrift, men hans skildring av östtyska gruvarbetare överensstämde inte med den officiella bilden och 1965 fördömdes han av kommunistpartiets centralkommitté, vilket innebar slutet på hans författarkarriär. Först 2007 kom (den aldrig fullbordade) romanen ut. 




lördag 1 juli 2023

Litteraturens Folkemøde

 


I september ska jag medverka vid Litteraturens Folkemøde på Bornholm. Temat är "Författare med något på hjärtat" och tillsammans med Nicklas Freisleben Lund ska jag prata om Martin Andersen Nexø och Tove Ditlevsen. Jag ser också mycket fram mot att lyssna till bland andra Morten Pape och Dennis Gade Kofod. 

Mer information hittar man här

torsdag 1 juni 2023

Anthony Cartwright, The Afterglow

 Anthony Cartwrights roman The Afterglow från 2004 handlar om några människor i det engelska industridistriktet the black country i närheten av Birmingham på 1990-talet. Luke, som är den som är närmast att vara huvudperson, är drygt 20 och jobbar i livsmedelsindustrin. Han funderar också mycket på vad som egentligen hände när hans lillebror dog femton år tidigare. De övriga personerna i boken är hans familj och vänner, exempelvis hans far, Ken, som arbetat i stålverk men nu letar efter ett nytt jobb och hans syster Kerry som gift upp sig, men som inte verkar särskilt lycklig. Romanen är alltså en kollektivskildring som beskriver en arbetarklassmiljö som på olika sätt är stadd i förvandling. En särskilt intressant aspekt av denna skildring är dess fokus på det talade språket. Dialogen är nämligen skriven på dialekt. Och när man väl "knäckt koden" är det faktiskt en av de mest intressanta sakerna med romanen. Men den har också många andra förtjänster, och jag är glad att jag äntligen tagit mig tid att läsa den (den har stått på min att-läsa-lista väldigt länge).

tisdag 16 maj 2023

Röd världslitteratur

 I förra veckan var jag på Island, där jag deltog i en konferens om "Red World Literature", dvs. den litteratur som inspirerades (och marknadsfördes) av de moskvatrogna kommunistpartierna. 

Tillsammans med Nicklas Freisleben Lund pratade jag om relationen mellan arbetarlitteratur och socialistisk realism i Danmark och Sverige. Vårt viktigaste budskap var att de sovjetiska litteraturidealen visserligen blev föremål för diskussion i Skandinavien, men att de inte fick något större genomslag. Framför allt är det svårt att hitta exempel på arbetarförfattare som skrev i den socialistiska realismens tradition.  


söndag 7 maj 2023

Strejk och litteratur

 I förmiddags pratade Katarina Barrling om strejker i P1:s "Godmorgon, världen".




Ämnesvalet är knappast förvånande, med tanke på att lokföranrna på pendeltågeni Stockholm nyligen strejkat. Dock var det en aning oväntat att Barrlings diskussion av fenomenet strejk tog sin utgångspunkt i en roman: Émile Zolas Germinal från 1885, som på svenska givits ut som Den stora gruvvstrejken, Vårbrodd, Den stora strejken och Dagbräckning.

Oväntat - men också glädjande. Strejker är nämligen komplexa saker, och när man vill förstå sådana kan man ofta ta hjälp av litteraturen. Det antyds i Barrlings radiokrönika. Och det visas med eftertryck i en ny dansk bok: Nicklas Freisleben Lunds I ambivalent kamp: Strejkoromanen 1850–1950.

Boken bygger på en doktorsavhandling som lades fram vid Köpenhamns universitet för några år sedan (och som jag tidigare skrivit om här på bloggen) och tar, förutom Germinal också upp verk som Martin Andersen Nexøs Pelle Erobreren och John Steinbecks In dubious battle. 

Den är mycket läsvärd och kan beställas från "Selskabet for Arbejderhistorie" i Danmark 

måndag 1 maj 2023

Arbetarlitteraturen på 1 maj

 1 maj är arbetarrörelsens kamp- och högstidsdag. Det är också en dag då arbetarlitteraturen brukar få litet mer utrymme än annars.


I år citerade Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar exempelvis dikter av Stig Sjödin i sitt tal (som kan läsas här). Jag råkar också veta att det socialdemokratiska oppositionsrådet i Lomma, Per Bengtsson, kryddade sitt tal med några verser ur en dikt av kampdiktaren  K. J. Gabrielsson (mer känd under pseudonymen Karolus), som enligt Hjalmar Branting var Sveriges förste genuine proletärdiktare.

Att uppmärksamma arbetarlitteraturen på 1 maj påminner oss om att arbetarförfattarna kan hjälpa oss att reflektera över politiska spörsmål. Om någon har fler exempel på att arbetarlitteratur smugit sig in i firandet får ni gärna höra av er. 

onsdag 26 april 2023

Qaisar Mahmood, En av dem

 I En av dem vill managementkonsulten Qaisar Mahmood dela med sig av sina erfarenheter av att wallraffa som cykelbud för Foodora (som av någon anledning emellertid inte nämns vid namn). Enligt förordet hoppas han också kunna påverka dem som läser boken att se dem som utför detta arbete som människor. Därigenom, tror han, kommer deras arbetsförhållanden att bli bättre:
vill du göra något för att bidra till drägliga arbetsförhållanden för dem som sliter i gigekonomin, möt individens blick, säg tack och visa uppskattning för tjänsten hen utfört. Välj för tusan bort den så kallade "kontaktlösa" leveransen. 
Själv har jag alltid trott att det också krävs facklig kamp för att få till stånd bra arbetsvillkor. Men det är enligt Mahmood helt fel. Det är nämligen bara medelklassen som gillar kollektivavtal, förklarar han, cykelbuden själva tycker att de är "ogynnsamma". Att förespråka sådana avtal är alltså att
sticka en offerkofta åt individer som inte bett om en sådan. När de i själva verket kanske ser sig själva som entreprenöriella människor som tagit saken i egna händer och gör allt som står i deras makt fort att inte förvandlas till offer utan vara sin egen lyckas smed.
Dessutom påstår Mahmood att gigarbetare inte skulle vara arbetare och plattformsföretagen inte arbetsgivare, och att det därför helt enkelt inte går att ägna sig åt fackliga förhandlingar eller att skriva kollektivavtal: 
Det finns oftast inga arbetsgivare eller arbetstagare som kan representeras av fackliga föreningen och mötas på förhandlingsarenan. Den här typen av arbeten kännetecknas istället av att några efterfrågar en viss tjänst som andra är villiga att utföra mot betalning. sedan har vi er tredje part som matchar ihop utbud med efterfrågan men som helst inte vill veta av eller ta ansvar för det som sker under själva arbetsprocessen. 
Mot detta kan vän av ordning invända att Mahmood när han jobbade som cykelbud faktiskt tog anställning hos en arbetsgivare som har kollektivavtal och som i allra högsta grad lägger sig i "själva arbetsprocessen". Så hans wallraffande funkar inte särskilt bra som underlag för denna slutsats.

Någon särskilt skarp analys av hur det är att arbeta som cykelbud på Foodora presenteras alltså inte i En av dem. Dessutom är boken i stort behov av en lektör. 

 

fredag 24 mars 2023

Om Ditlevsen och Nexø

 I går höll Nicklas Freisleben Lund och jag en föreläsning om Tove Ditlevsen och Martin Andersen Nexø på Arbejdermuseet i Köpenhamn. Vi utgick från forskning som vi tidigare presenterat vid konferensen Nordisk Arbetarlitteratur VIII, som hölls i Karlstad förra året, och som så småningom ska resultera i en artikel. 


Ditlevsen har sällan beskrivits som arbetarförfattare, trots att hon i sina självbiografiska romaner skriver om en uppväxt i arbetarklassen. En anledning till det kan vara att man i Danmark haft en ganska snäv föreställning om arbetarlitteratur. Enkelt uttryckt kan man säga att många betraktat Nexø som måttstock, och eftersom Ditlevsen inte skriver som han har hon inte sorterats in bland arbetarförfattarna.

Vårt mål är att vidga definitionen av fenomenet arbetarlitteratur så att det även kan omfatta Ditlevsens romaner. Men vi vill också visa att Nexøs författarskap har fler sidor än de som hittills uppmärksammats av litteraturforskarna. Här tar vi vår utgångspunkt i en skildring i Ditlevsens roman Barndom av hur hon som barn läser Nexøs Ditte människobarn. Intressant nog uppfattar hon nämligen inte den romanen på samma sätt som de flesta andra... 

Föreläsningen ingick i serien "Arbejdernes Læseselskab", som fått sitt namn efter en förening som grundades 1879 i det hus där Arbejdermuseet nu håller till. Andra föreläsningar i serien kommer att handla om "Nexø og havet" samt "Novellisten Nexø". De arrangeras i samarbete med Martin Andersen Nexø-Selskabet. Mer information finns på Arbejdermuseets hemsida

Denna skylt hittades nyligen vid en renovering och
hänger nu på väggen i Pio-salen på Arbejdermuseet


söndag 19 mars 2023

Boschwitz, Menschen neben dem Leben

 För ett tag sedan var jag i Berlin. I en bokhandel gjorde man reklam för en roman från 30-talet som nu kommit ut på originalspråket för första gången: Ulrich Alexander Boschwitz Menschen neben dem Leben (Människor bredvid livet).

Jag övertygades om dess förträfflighet och har nu läst den. Och jag känner mig verkligen inte lurad av reklamen, för romanen var väldigt bra.

Den handlar om samhällets skuggsida i Berlin strax innan nazisternas maktövertagande, – om tiggare, krigsinvalider, hallickar och prostituerade – och författaren blandar social kritik och samhällsanalys med berättarglädje och ömsinta skildringar av udda figurer.  Det är lätt att lockas till jämförelser med andra skildrare av denna tid och dessa miljöer – exempelvis Döblin, Kästner och Fallada – och jag tycker att Boschwitz står sig väl i konkurrensen med dem. Kanske har den dock allra mest gemensamt med Brechts försök, exempelvis i Tolvskillingsoperan, att visa att "den undre världen" inte är fullt så exotisk som många tror, utan att den har stora likheter med andra delar av samhället.

När jag läst ut boken upptäckte jag att den faktiskt ursprungligen gavs ut på svenska, närmare bestämt 1937. Då hette den Människor utanför och författaren kallade sig John Gane. Orsaken till detta var att Boschwitz flydde till Sverige för att undkomma nazisternas judeförföljelser. Senare reste han vidare i Europa, och gav ut 1940 ut romanen Der Reisende, som nu återupptäckts och blivit en internationell bestseller. 2019 gavs den ut på svenska. 

Så småningom hamnade Boschwitz i Storbritannien. Där internerades han och skickades till Australien. 1942 fick han dock möjlighet att återvända, men under hemresan torpederades båten han reste med och han dog. 

Jag tänker helt klart läsa Der Reisende. Det skulle också vara intressant att få reda på mer om Boschwitz vistelse i Sverige. 

torsdag 16 mars 2023

Arbetarlitteraturkurs

 I höst kan man läsa en universitetskurs om arbetarlitteratur på nätet! Den heter "Working-Class Literature – Historical and International Perspectives" och ges, som framgår av titeln på engelska. Upplägget är mycket flexibelt så det går bra att kombinera kursen med arbete eller andra studier. Man ansöker via antagning.se eller universityadmissions.se. Sista ansökningsdag är 15 april. 

onsdag 15 mars 2023

Artikel om utsatthet och klassmedvetande i svensk arbetarlitteratur

 Under de kommande åren kommer jag – tillsammans med Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathisen och Nicklas Freisleben Lund – att utforska hur utsatthet skildras i skandinavisk samtidslitteratur. Jag kommer främst att analysera litteratur som handlar om utsatthet på arbetsmarknaden.

Nu har jag publicerat min första artikel på ämnet. Den heter "Precarity and Class Consciousness in Contemporary Swedish Working-Class Literature" och ingår i ett temanummer av tidskriften Humanities om svensk arbetarlitteratur (hittills är det dock bara min artikel som publicerats). Sammanfattningen lyder såhär:

This article analyses aesthetical–political strategies for the promotion of class consciousness among workers in a few examples of contemporary Swedish working-class literature from different genres that describe and criticize precarious working conditions. Special attention is given to how these texts engage in dialogue with the notion of the precariat and to the authors’ use of decidedly literary forms. One important result is that Swedish working-class writers highlight the heterogeneity among those working under precarious conditions while also arguing that they share certain economic conditions, both amongst each other and with members of other groups (especially the traditional working class). Furthermore, it is argued that the use of literary forms (as opposed to, e.g., reportage or documentary) reflects the absence in the precariat of class consciousness, and the authors’ belief that literature can contribute to the creation of such a consciousness.

Bland de verk jag tar upp återfinns Kerstin Fredenholms Fint hemma, Daria Bogdanskas Wage slaves, Kristian Lundbergs Yarden, Anders Teglunds Cykelbudet samt Pelle Sunvissons Svarta bär och Svenska palmen.

Artikeln är fritt tillgänglig på nätet, via tidskriftens webbplats. Om man vill veta mer om projektet kan man titta på Vetenskapsrådets hemsida.

måndag 13 mars 2023

Philippe Bouquet

 Idag nåddes jag av den tråkiga nyheten att Philippe Bouquet gått bort. Han var översättare av svensk litteratur till franska, men också forskare i litteraturvetenskap med arbetarlitteratur som specialitet.

När jag började skriva min avhandling om Ivar Lo-Johanssons statarromaner upptäckte jag att Bouquet skrivit ett stort akademiskt arbete om den svenska arbetarlitteraturen: L'individu et la société dans les oeuvres des romanciers prolétariens suédois (1910–1960) (1976, två band, ny utgåva 1980). Jag pluggade franska på kvällarna på Komvux för att kunna läsa den.

Jag träffade honom bara en enda gång, i samband med att han höll en föreläsning i Lund. Jag minns honom som mycket trevlig. Jag kommer också ihåg att jag kände mig väldigt stolt över att han följde min forskning.

För några år sedan skrev jag en artikel om idén att den svenska arbetarlitteraturen skulle vara världsunik. Jag tog min utgångspunkt i Bouquets forskning och hävdade att denna inte fått den uppmärksamhet den förtjänar av svenska litteraturforskare. 

För den som av någon anledning inte vill ta sig an Bouquets forskning på franska kan jag rekommendera boken Spaden och pennan (1990).





måndag 20 februari 2023

Lars Kramhøft, Husvild

 Lars Kramhøfts Husvild är en självbiografisk serieroman om en ung man med författardrömmar som hankar sig fram medelst tillfälliga skitjobb och ständigt flyttar mellan tillfälliga boenden. Det som skiljer berättelsen från många andra är att huvudpersonen verkligen är helt utelämnad åt sig själv, eftersom han inte har någon hjälp att vänta från sin familj. 

Idag pratas det mycket om den "prekaritet" som brer ut sig på arbetsmarknaden. Men det det talas inte alltid om att den varierar i intensitet och varaktighet. I en del branscher finns det trygga karriärer på sikt, efter att man haft tillfälliga anställningar ett tag, och en del av dem som upplever "prekaritet" har tillgång till trygghetsnät via exempelvis familjen. Men så finns det också de som upplever "prekariteten" fullt ut. Husvild handlar om en sådan person, och det är bland annat det som gör den intressant. 

fredag 17 februari 2023

Patrick Eiden-Offe, Die Poesie der Klasse: Romantischer Antikapitalismus und die Erfindung des Proletariats

 I boken Die Poesie der Klasse: Romantischer Antikapitalismus und die Erfindung des Proletariats (ungefär: Klassens poesi: Romantisk antikapitalism och proletariatets uppfinnande) analyserar Patrick Eiden-Offe hur olika idéer om klass – och framför allt arbetarklassen, proletariatet – kommer till uttryck i tysk litteratur från den så kallade Vormärz-perioden, det vill säga decennierna innan revolutionen 1848. Hans grundläggande tes är att arbetarrörelsen under inflytande av Marx senare skulle komma att allt för starkt koppla samman begreppet arbetarklass med industriarbetarna och därmed snäva in det, men att man i Vormärz-litteraturen kan hitta exempel på en bredare förståelse. Bland annat pekar han på skildringar av andra kampformer än industriarbetarnas strejker – inte minst olika former av maskinsabotage. Han försöker också uppvärdera det som av marxister kallats "romantisk antikapitalism", det vill säga kritik av kapitalismen som utgår från att saker och ting var bättre förr.

Boken är mycket tänkvärd. Idén att arbetarklassen varit och är större och mer heterogen än vad många marxister trott är exempelvis utan tvekan fruktbar, inte minst i vår "postindustriella värld". Samma sak gäller insisterandet på att myter om det förflutna kan vara betydelsefulla för politisk mobilisering även om de inte är historiskt korrekta (Marx framhåller exempelvis i Louis Bonapartes adertonde Brumaire att de romerska kostymer som många franska borgare draperade sig i under revolutionen gav dem ett välbehövligt mod). 

Samtidigt finns det en del som man nog bör invända mot. Bland annat blir framställningen ibland litet väl ensidig, inte minst i  kritiken mot marxismen och arbetarrörelsen. Men den som intresserar sig för frågor om litteratur och klass (och som kan tyska) bör utan tvekan läsa boken

fredag 3 februari 2023

Möjlighet för arbetarförfattare


Hola folkhögskola och Region Västernorrland har inrättat ett "residens" i arbetarlitteratur och söker nu en författare. Förra året var det Anna Arvidsdotter som bjöds in. Mer information hittar man här

måndag 30 januari 2023

Mer om arbetarlitteratur i Arbejderhistorie

 För ett tag sedan gav den danska tidskriften Arbejderhistorie ut ett mycket intressant temanummer om arbetarlitteratur (nummert 1, 2021) med artiklar av Nicklas Freisleben Lund och mig, och en essä av författaren Dennis Gade Kofod. Glädjande nog följs detta upp i det senaste numret (nummer 2, 2022) med en lång essä av Kirsten Folke Harrits som har titeln "Arbejderlitteratur, proletariske livsforløb og mundtlig fortælling". Tidskriften finns på en del svenska (forsknings-) bibliotek. Man kan också beställa den på nätet.  

onsdag 18 januari 2023

Nexø, Lotterisvensken

 Idag var jag på styrelsemöte i Martin Andersen Nexø-Selskabet i Köpenhamn. Efter mötet gick jag på en liten antikvariatsrunda och köpte en illustrerad utgåva av Nexøs novell "Lotterisvensken", som snart ska diskuteras i den läsecirkel som sällskapet anordnar i samarbete med Arbejdermuseet.

"Lotterisvensken" är en tidig Nexø-novell. Den skrevs redan vid århundradeskiftet 1900,och utspelar sig på Bornholm, där författaren tillbringade större delen av sin barndom. Huvudpersonen är – som framgår av titeln – svensk, precis som huvudpersonens far i Pelle Erövraren. En annan sak han delar med Pelles far är fattigdomen. I ett desperat försök att komma ut sin den köper han en del i en lottsedel. Men den planen misslyckas...

"Lotterisvensken" är alltså en eländesskildring. Men den är också ett stort språkkonstverk. Och i den utgåva jag köpt bjuds man också på utmärkt bildkonst, i form av illustrationer av Karl V. Larsen, som verkligen berikar läsupplevelsen.

Eftersom boken är utgiven av Danmarks Radio antar jag att "Lotterisvenskens" filmatiserats. Några av illustrationerna verkar också vara tecknade efter bildförlaga. Den filmatiseringen skulle jag gärna vilja se. 

Omslaget till DR:s utgåva av
Nexøs "Lotterisvensken"


Seminarium om serier och arbetarlitteratur

 8 mars anordnar Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning och Malmö University Comics Hub ett seminarium om tecknade serier och/som arbetarlitteratur. 

Två "works in progress" kommer att presenteras: ett artikelutkast av Annika Olsson om Mats Jonssons serier och ett av mig som har titeln "Scandinavian Working-Class Comics".

Seminariet hålls i Malmö, men man kan också delta via Zoom. Mer information – samt mitt textutkast – finns här.


Nils Bertil Anderssons (Ason) "Spik-Anton" som publicerades
i Byggnadsarbetaren är en av de serier som kommer att tas
upp till behandling.