söndag 24 oktober 2021

Arbetarlitteraturens kväll

 På tisdag (26 oktober) ordnar Arbetarrörelsens arkiv en "Arbetarlitteraturens kväll", då de arbetarlitterära sällskapen och Föreningen arbetarskrivare presenterar sin verksamhet. Själv har jag fått förtroendet att för Stig Sjödin-sällskapets räkning berätta om min bok Kampdiktare i folkhemmet och om hur forskare och litterära sällskap kan hjälpa varandra.

Det hela sker på Zoom mellan 18:00 och 19:30 och alla är välkomna att lyssna. Mer information om praktikaliteterna hittar man här

onsdag 20 oktober 2021

Pelle Sunvisson, Svarta bär

 Pelle Sunvisson har under fals identitet levt och arbetat med ukrainska bärplockare i norra Sverige och med utgångspunkt i sina upplevelser skrivit romanen Svarta bär.

Som roman betraktad är den dock märklig. Intrigen är nämligen vag. Istället ligger fokus på karaktärerna och deras utveckling.

Sunvisson skildrar flera olika bärplockare, och låter dessutom läsaren se världen ur flera olika personers perspektiv. Svarta bär är alltså en kollektivskildring. Men det kollektiv som skildras uppfattar sig inte som någon sammanhållen grupp. Och kanske är det ett av bokens viktigaste budskap: att de som ofta uppfattas som en tämligen anonym massa faktiskt består av individer som bortom det faktum att de har samma arbete är högst olika. 

Sunvisson lär just nu arbeta under cover som byggnadsarbetare (svart). Det ska bli mycket intressant att få ta del av hans erfarenheter av det äventyret.

The Routledge Companion to Routledge and Class

 Förlaget Routledge har på senare tid gett ut många böcker med relevans för dem som intresserar sig för frågor om litteratur och klass. En av dessa är The Routledge Companion to Literature and Class.

Den innehåller 32 uppsatser om allt från hur begravningar skildrades i socialistiska tidningar under den victorianska eran och litterära skildringar av irländska arbetarklassmammor till klassperspektiv i moderna litterära utopier.

En del av detta är intressant, men det är en besvikelse att boken inte tar upp mer övergripande litteraturteoretiska och -historiska frågeställningar om förhållandet mellan litteratur och klass. De diskuteras inte ens i förordet, där redaktörerna istället deklarerar att de inte är riktigt säkra på vad klass och litteratur är.

Ett av bidragen sticker ut: Agniezka M. Wills "The 'Metaholon' Method for Class-Based Literary Analysis". Jag är inte alls övertygad att det som sägs där är värt att ta på allvar. Men perspektiven är uppfriskande.