Måns Wadensjö

För sin första bok, Förlossningen (2009), fick Måns Wadensjö Katapultpriset och med ABC-staden (2011) lever han i hög utsträckning upp till de förväntningar som debuten gav upphov till.

Det som först slår en när man läser Förlossningen - som handlar om en förlossningsavdelning på ett stort sjukhus - är dels att Wadensjö skriver en osedvanligt elegant prosa, dels att denna prosa bär fram en hel del intressanta funderingar om livet och världen.

Men det är också betydelsefullt att historien berättas från en specifik synvinkel, nämligen en köksas. Och detta tycks Wadensjö vilja göra sina läsare uppmärksamma på, exempelvis genom följande beskrivning av ett samtal mellan en läkare och några barnmorskor och undersköterskor:

Efter fikat en regnig natt i mars berättar Gabriel om sig själv, om villan i granskogen utanför Värmdö med en sandlåda på tomten som han låter Runar Sörgaards barn låna när de vill.

– Värmdö är roligt på det sättet, säger han till barnmorskorna och undersköterskorna runt bordet, att i den ena kåken bor Runar Sörgaard, i den andra Klas Ingesson och mitt emellan vanligt folk som jag och Margareta. Det är en sån blandning på folk.

Han har rätt, och ändå kunde ingenting vara mer fel, för fast Gabriel i bilen på väg hem och i kön till konsum inte skiljer sig från någon annan är han inte Gabriel här, utan överläkaren; i samma ögonblick som han kommer in på sjukhuset förvandlas han, och fast han äter macka med prickig korv till nattfikat precis som alla andra finns det ingenting som kan skyla över det. Han är något helt annat än vi.

I ABC-staden tar sig Wadensjö an ett större ämne än en förlossningavdelning, nämligen Stockholmsförorten Vällingby. Om denna plats - som på många sätt kan ses som en symbol för en viss aspekt av folkhemsbygget - har Wadensjö flera intressanta saker att säga, och dessutom fortsätter han att säga det han vill säga på ett tjusigt sätt, som i följande formulering:

Man kallade den första ABC-staden för Vällingby, och fast man kan leva hela sitt liv här utan att sakna någonting, kan man också gå omkring här i ett helt liv och känna att det är någonting som saknas.

Detta kan låta som en ganska traditionell och banal kritik av folkhemmet som ett välorganiserat men i grund och botten ganska tråkigt ställe. Men Wadensjö är inte ute efter att göra något snabbt bokslut över välfärdsprojektet. Istället gör han ABC-staden Vällingby till utgångspunkt för en närmast filosofisk diskussion av de mänskliga relationer som håller ett samhälle samman, i vilken folkhemsdrömmen om rationellt planerad samhällelighet fungerar som motpol till vår tids strävan att låta marknadskrafterna genomsyra alla relationer.