En bra uppgörelse med tesen om den försvunna arbetarklassen hittar man i artikeln "Modernes Proletariat" av Werner Seppman. (För den som inte läser tyska kan jag som alternativ till Seppmanns artikel rekommendera Mikael Nybergs bok Kapitalet.se).
Och för den som vill ha alternativa bilder av samtida klassverkligheter kan jag rekommendera arbetarlitteraturen. Som jag försökt visa i boken Den föreställda mångkulturen kan man exempelvis läsa Åsa Linderborgs roman Mig äger ingen som en svidande uppgörelsen med iden om det postindustriella och förment klasslösa Sverige. Och på samma sätt kan man även läsa exempelvis Jenny Wrangborgs diktsamling Kallskänken.
Har du läst Ulf Lundells roman ”Friheten”? Kan man hävda att en orsak till att så många av karaktärerna spårar ur i Ulf Lundells roman ”Friheten” beror på att de saknar arbete, även om orsakssambandet inte är helt determinerat. Efter att Frank säljer sin reklambyrå accelererar ju urspårningen!
SvaraRaderaKan man påstå att Ulf Lundell är arbetareförfattare för att han påvisar vilka konsekvenser som kan följa om man står utan arbete?
Hej. Jag har läst Friheten, men det var längesedan. Göran Greider har föreslagit att Lundell ska betraktas som arbetarförfattare, men Lundell verkar själv inte särskilt förtjust i beteckningen. Jag skrev nyligen en artikel i Helsingborgs Dagblad i vilken jag försöker fundera kring hur det går till när man som läare väljer att betrakta det man läser som arbetarlitteratur. Artikeln hittar man här: http://hd.se/kultur/2011/04/30/i-betraktarens-ogon/
SvaraRaderaLäste din ganska breda definition av arbetarförfattare och noterar att inte heller Kristian Lundberg vill kalla sig för arbetarförfattare, vilket man måste respektera.
SvaraRaderaSkulle du på ett kort och kärnfullt sätt kunna förklara för mig vari skillnaden mellan Frihet och Alienation består?
Hm... Alienation är ett riktigt knepigt begrepp med många innebörder. Den marxistiska definitionen av begreppet kommer från Hegels idé om att anden "externaliserar" sig själv i form av den fysiska världen (vilket gör det möjligt för anden att betrakta sig själv och für kunskap om sig själv). Den tidige Marx menade att människan på olika sätt avyttrar saker från sig själv och att dessa blir en "främmande" makt (exempelvis uppfinner människan en Gud, som sen uppfattas som någonting främmande som har makt över männiksan). Huruvida Marx håller fast vid begreppet alienation är omstritt. Men i Kapitalet kan man hitta ideer som är snarlika - exempelvis idén om att arbetare genom att producera varor bidrar till ackumulationen va det kapital som behärskar dem. För Marx skulle frihet vara motsatsen till alienation. I ett fritt samhälle finns det ehelt enkelt ingen alienation. En intressant diskussion av begreppet alienation hittar man i Peter Singers lilla bok "Marxism. A very short introduction".
SvaraRaderaTack för ditt svar som gjorde mig aningen klokare, men framförallt gav lämpligt litteraturtips.
SvaraRadera