Klass på film

Idag pratade den serbiske filmaren och filmvetaren Vladimir Sojat på Malmö högskola under rubriken "working class on film". Föredraget var mycket intressant och väckte en hel del tankar hos mig.
Sojat började sin föreläsning med att påpeka att den första film som någonsin visades - "Arbetarna lämnar Lumières fabrik i Lyon" - skildrade just arbetare som lämnar en fabrik. Redan från allra första början präglas den filmiska representationen av arbetarklassen alltså av en rörelse bort från produktionssfären.
Detta har naturligtvis sina orsaker. Som Marx påpekar i Kapitalet brukar det hänga en "tillträde förbjudet för obehöriga"-skylt på fabriksportarna. Och det gör naturligtvis att det är svårt att filma där. Men i en studio borde det ju vara lättare...
Jag skulle vilja hävda att Marx beskrivning av skylten på fabriksporten är en metafor. Det som pågår i produktionen är inte okänt. Däremot är det omgivet av ideologiska förbud. Reproduktionen av kaptialismens produktionsförhållanden förutsätter helt enkelt att det som egentligen sker i produktionen - exploateringen av arbetarklassen - hemlighålls. Därför säger de dominerande estetiska ideologierna att produktionen inte är något legitimt objekt för estetisk gestaltning. Och därför lyckas (för det mesta) inte ens filmer med klasskildrande ambitioner rikta blicken in mot den plats där klasserna konstitueras.