söndag 23 juni 2019

Nexø firad

I år är det 150 år sedan Martin Andersen Nexø föddes. Det firades i går i festsalen på Arbejdermuséet i Köpenhamn med ett brett och varierat program som innehöll att från föreläsningar till prisutdelningar och musik.
Henrik Yde och Nicklas Freisleben Lund höll föredrag om Nexøs förattarskap och Hanne Roer analyserade ett av hans tal; författaren Dennis Gade Kofoed, som växte upp utanför Nexø på Bornholm, berättade om din relation till öns mest kände författare (dessutom läste han en novell av en annan bornholmsk proletärförfattare: Jakob Hansen); Per-Olof Mattsson mottog ett pris och berättade om Nexøs relationer till Sverige; Benny Holst trio framförde tonsatta Nexø-dikter, och; filmproducenten Meta Foldager berättade att HBO kommer att göra TV-serie av andra bandet av Pelle Erövraren (man kommer alltså att fortsätta berättelsen där Bille Augusts film slutar)! Dessutom delades Nexø-fondens litterära priser ut till Aydin Soei, Sofie Jama och Sara Omar, som alla höll intressanta anföranden. Omar påpekade exempelvis att både hon och Nexø som unga vallat kor... Och Soei, som är sociolog, framhöll att många av de missförhållanden som Nexø skildrade i sina verk faktiskt finns kvar i dagens Danmark, exempelvis i form av barnfattigdom och marginalisering av invandrare.


söndag 16 juni 2019

En kväll med arbetarlitteratur

I går hade Föreningen arbetarskrivare releasefest på Poeten på hörnet i Malmö för pocketutgåvan av antologin Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar. Att den sålt slut och tryckts på nytt är naturligtvis mycket glädjande.
Att den är mycket bra visades dessutom med visst eftertryck av de uppläsningar som gjordes av Anna Arvidsdotter, Jonas Svensson, Carola Ankarborg och Mija Åhlander (som alla hör till mina personliga favoriter bland bidragsgivarna till antologin).
Utöver uppläsningarna bjöds det även på en presentation av föreningens tidskrift, Klass, som just kommit ut med ett nytt nummer. Dessutom kom Mattias Torstensson, som driver podden Arbetarlitteratur med några intressanta nyheter.
Det första var att det senaste avsnittet av podden innehåller uppläsningar av fem bidragen till Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar. Närmare bestämt är det Erik Haking, Robert Jonsson, Karin Nilsson, Mijha Åhlande och Meri Alarcón som läst in sina texter.
Den andra nyheten var att Torstensson börjat ge ut små (och billiga) skrifter av äldre arbetarförfattare. De fyra som hittills kommit ut är ett urval av Dan Anderssons dikter samt berättelser av Maria Sandel, Alfred Kämpe och Josef Kjellgren. En snabb undersökning på poeten på hörnet visade att de två sistnämnda var i stort sett okända bland dem som kommit till Poeten på hörnet, så Torstenssons förläggarverksamhet kan fylla ett viktigt folkbildande syfte även bland dem som redan är intresserade av arbetarlitteratur. Mer information om böckerna hittar man på poddens hemsida.

Jonas Svensson
Anna Arvidsdotter

Mija Åhlander


Carola Ankarborg presenterade senaste utgåvan av Klass
innan hon läste dikter.

Mattias Torstensson presenterar sina senaste projekt.
Till höger Henrik Johansson, som agerade konferencier .

söndag 9 juni 2019

Catherine O'Flynn, "What Was Lost"

Catherine O'Flynns debutroman, What Was Lost från 2007 (den gavs ut på svenska 2009 med titeln Händelser vid Green Oaks galleria) är en välskriven och spännande berättelse om en liten flicka som försvinner under mystiska omständigheter på 1980-talet, och om hur hennes försvinnande 20 år senare på olika sätt fortvarande påverkar andra personer. Men romanen beskriver också en stor ekonomisk och social omvälvning – övergången i Engelska midlands från industriproduktion till en ekonomi som bygger på handel och service – ur arbetarklassens synvinkel. Denna omvälvning symboliseras inte minst av den shoppinggalleria som utgör berättelsens centrum och som såväl bokstavligt som bildligt tränger undan det industrisamhälle där de skildrade personerna växt upp. Boken blev med rätta enormt hyllad när den kom ut och den håller fortfarande. Till det bidrar inte minst sammanflätningen av berättelsen om den försvunna flickan med en större berättelse om samhällets utveckling. Så den som funderar på att skriva en samhällsskildring kan lära en hel del av O'Flynn.