IASS: Arbetarlitteratur och minneskultur, del 2

 Så har då även den andra sessionen om arbetarlitteratur vid IASS konferens i Vilnius (och på nätet) hållits.

Magnus Gustafson presenterade ett mycket intressant paper om arbetarlitteraturens "problem och möjligheter" i "en nyliberal tid", där han gjorde tankeväckande jämförelser mellan främst Jenny Wrangborg och Emil Boss, och dessutom jämförde dem med äldre arbetardiktare som Stig Sjödin.

Beata Agrell diskuterade med utgångspunkt i T. S. Eliots idé om det "objektiva korrelatet" hur tidiga arbetarförfattare som Maria Sandel, Dan Andersson och Karl Östman använde konkreta skildringar av arbete för att uttrycka komplexa arbetarklasserfarenheter.

Oscar Jansson pratade om Kristina Sandbergs romaner om hemmafrun Maj och resonerade bland annat om varför de inte tagits emot som arbetarlitteratur.

Kristian Lødemel Sandberg analyserade några av Kjartan Fløgstads romaner från perioden efter 1989 och argumenterade för att de beskriver hur traditionella manliga arbetarkollektiv löstes upp, men också försöker hålla minnet av den klassiska arbetarkulturen vid liv. 

Sammanfattningsvis måste man säga att den forsknings om presenterades var av hög kvalitet. Dessutom tycks det som att flera av forskarna försökte föra in arbetarlitteraturforskningen på (delvis) nya vägar. För det första hade konferensens tema – minneskultur –  uppenbarligen inspirerat flera att använda olika former av minnesteori för att anlägga nya perspektiv på arbetarlitteraturen. För det andra var det påfallande att flera av presentationerna kretsade kring litteratursociologiska frågeställningar – inte minst sådana som har med tilltänkt och verklig publik att göra, samt med hur arbetarlitteraturen beskrivits av litteraturforskare och kritiker. 

IASS: Arbetarlitteratur och minneskultur

 Just nu pågår IASS (International Association for Scandinavian Studies) 33 konferens, i Vilnius och på nätet. Temat är minneskultur, och två av sessionerna handlar om arbetarlitteratur.

Vid den första av dessa – som gick av stapeln vid lunchtid idag – presenterade Christine Hamm, Åsa Arping och jag papers.

Christine pratade om hur arbetarlitteraturen koms ihåg i den norska litteraturhistorieskrivningen. Hennes tes (som hon argumenterade väl för) var att arbetarlitteraturen ofta kopplas samman med en realistisk estetik och att det lett till att visa verk och författarskap osynliggjorts. 

Som exempel anförde hon Karen Sund. Hon skrev bland annat Kjærlighetens forvildelser: Arbeiderroman (1895) och Arbeiderliv (1901) men har inte kommit med i historieskrivningen om arbetarlitteraturen, eftersom hennes verk klassats som populärlitteratur.

Åsa presenterade ett paper om Susanna Alakoskis Oktober i fattigsverige (2012) och April i anhörigsverige (2015), med fokus på hur de tematiserar svårigheterna att minnas och berätta om traumatiska och skambelagda händelser. Särskilt intressant var hennes försök att ta hjälp av teorier från bland annat postkolonial litteraturforskning och forskning om så kallad vittneslitteratur för att förstå arbetarlitteratur. 

Själv pratade jag om hur Stig Sjödin förhöll sig till minnen och minnande i sin arbetardiktning. Bland annat argumenterade jag för att det finns skillnader mellan hans arbetarrörelsediktning och de diktsamlingar han gav ut på Bonniers, och som huvudsakligen vände sig till läsare som inte själva var arbetare.

Förhoppningsvis kommer våra papers att vidareutvecklas och så småningom publiceras i den antologi som vanligen ges ut efter IASS-konferenserna.

I morgondagens session om arbetarlitteratur väntar presentationer av Beata Agrell, Magnus Gustafson, Oscar Jansson och Kristian Lødemel Sandberg

Recension på socialisterna.org

 Min bok Kampdiktare i folkhemmet:Arbetarpoeten Stig Sjödin har recenserats på webbplatsen socialisterna.org. För att läsa klicka här.