Seminarium om arbetarlitteraturen och klassamhället

3 maj ordnar Clarté, ABF, Katalys och Föreningen arbetarskrivare ett seminarium i Malmö om min rapport om arbetarlitteraturen och klassamhället.

Idén är enkel: jag samtalar med Henrik Johansson om rapporten, och sedan bjuds publiken in att delta i samtalet.

Tid: 3 maj, 18:30–20:00
Plats: ABF-Huset i Malmö, Lilla salen
Adress: Spånehusvägen 47, Malmö

För mer info, gå till Facebook.

I mitt huvud...

Under 2018 ordnar Malmö universitet en föreläsningsserie under rubriken "I huvudet på en professor". Idén är att man ska få lyssna till en kortare föreläsning under after work-liknande former. 17 maj är det jag som föreläser på ämnet "Arbetaren - kan skönlitteraturen uppgradera bilden av arbetarklassen.

Plats: Malmö universitet, Restaurang Niagaras café, Nordenskiöldsgatan 1 (andra våningen).
Tid: 17.00–18.00. Dörrarna öppnas 16:30
Öl, vin och andra förfriskningar, samt tilltugg, finns till försäljning.

För mer information, klicka här.

Serier och Marxism. Exemplet Red Rosa

Vad händer med marxistisk teori när den presenteras i nya medier och konstformer? Det är en fråga som jag funderat mycket på under de senaste månaderna. Trots allt är det ju nog vanligare att folk kommer i kontakt med marxismen via exempelvis skönlitteratur och låttexter än genom att läsa Marx i original. Och därför är det viktigt att försöka förstå vad som händer med det marxistiska tänkandet när det uttrycks på nya sätt.
Idag publicerades en artikel som jag skrivit och som handlar om just detta. Den har titeln "Socialist Thought and Comics Form: Narrative and Rhetorical Strategies in Kate Evans' Red Rosa" och kan läsas i Scandinavian Journal of Comic Art.
Red Rosa är en Rosa Luxemburg-biografi i serieform, ac den kanadensisk-brittiska aktivisten och serietecknaren Kate Evans. Den har  getts ut i svensk översättning som Röda Rosa av Tankekraft förlag.

Sabine Hake, "The Proletarian Dream"

I The Proletarian Dream: Socialism, Culture, and Emotion in Germany, 1863–1933, undersöker Sabine Hake i 17 relativt korta fallstudier olika försök att bygga upp känslobaserade proletära gemenskaper. 
Bland annat analyserar hon socialistisk körsång, kändiskulten kring den socialdemokratiske politikern Ferdinand Lassalle, arbetarbiografier från början av 1900-talet och John Heartfields politiska fotomontage. 
Hakes fokus på känslor är innovativt och får många av hennes studieobjekt att framträda i nytt ljus. Dessutom innebär det faktum att dessa studieobjekt är så många att hon ger läsaren en överblick över stora delar av den socialistiska och proletära kulturen i Tyskland under perioden fram till nazisternas maktövertagande.
Själv har jag fått upp ögonen för många olika saker som jag säkerligen kommer få anledning att återvända till i min egen forskning. Bland annat har jag fått tips om var man kan hitta tysk arbetarlitteratur som behandlar Prometheusmotivet och gjorts uppmärksam på intressanta exempel på socialistisk kritik av begreppet arbetarlitteratur.
Hake håller som bäst på med att skriva en uppföljare som ska behandla den proletära drömmen efter andra världskriget. Den ser jag fram mot att få ta del av.

Proletarian Aesthetics at the Crossroads - paper presenterat vid ACLA 2018

Vid ACLA-konferensen i Los Angeles 2018 deltog jag i seminariet "Proletarian Aesthetics". Mitt paper hade titeln "Proletarian Aesthetics at the Crossroads". Det bygger på tidigare och pågående forskning och försöker ge argument för att arbetarlitteraturforskningen måste bli bättre på att göra internationella jämförelser, eftersom sådana visar på såväl det lokalt specifika i denna litteratur som det som är mer internationellt. För att läsa pappret, klicka här.

Proletär estetik - rapport från en konferens

Jag har just kommit hem från Los Angeles, där jag deltagit i en stor konferens som anordnades av ACLA (American Comparative Literature Association) vid UCLA (University of California, Los Angeles).
Eftersom jag tillbringade en termin där 2009 var det kul att få återse UCLA och Westwood (området i Los Angeles där UCLA ligger). Dessutom var den seminarieserie i vilken jag deltog mycket intressant. Den hade titeln "Proletarian Aesthetics" och organiserades av Hunter Bivens och Anna Björk Einarsdottir, som båda är verksamma vid University of California (Santa Cruz respektive Davis). För att se det fullständiga programmet, klicka här.
Det mest intressanta var att vi fick tillfälle att diskutera likheter och skillnader mellan proletärlitteratur från exempelvis USA, Tyskland, England, Sovjetunionen, Kina och Korea. Dessa diskussioner visade att vi ofta är ganska inlåsta i våra nationella kontexter, och att det är ett stort problem. Samtidigt blev det uppenbart att man inte kan förstå proletärlitteratur som något abstrakt internationellt fenomen, utan att man alltid måste vara uppmärksam på lokala förhållanden.
Det var också intressant att få boktips från jordens alla hörn. Bland annat blev jag sugen på att läsa den koreanska författaren Kang Kyoung-ae, som är respekterad i både Nord- och Sydkorea. Dessvärre verkar dock bara några få av hennes verk ha övertas till språk som jag behärskar...
Jag presenterade ett paper med titeln "Proletarian Aesthetics at the Crossroads" och som inom kort kommer att publiceras på nätet.