Nytt forskningsprojekt om litteraturen i den danska fackförbundspressen

Idag har min kollega Nicklas Freisleben Lund fått ett stort forskningsanlag för ett forskningsprojekt om litteraturen i den danska fackförbundspressen, som han ska genomföra i samarbete med Mette Kjær Ovesen, som är bibliotekarie vid arbetarmuseet i Köpenhamn, och mig under 2025 och 2026. Projektets titel är "Fagpressens glemte litteratur- og kulturhistorie: Arbejderlitteratur, -identitet og -offentlighed i de danske fagblade, 1870-1940" och det kan sammanfattas såhär:

Forankret i Arbejdermuseet og i samarbejde med danske og svenske forskere belyser projektet skønlitteraturens tilstedeværelse, former og funktioner i den tidlige fagpresse. Digitaliseringen og den kvantitativt-orienterede analyse af et empirisk materiale på mere end 60.000 sider kortlægger, tilgængeliggør og skaber ny viden om samt nye muligheder for forskning i en perspektivrig, men uudforsket del af arbejderbevægelsens kulturarv. Projektet understøtter verserende forsøg på at udvide forståelsen af dansk arbejderlitteratur og -historie og bidrager substantielt til museets aktuelle forsknings- og formidlingsindsats via undersøgelsen af fagpressens og dens litteraturs rolle i udviklingen af arbejderidentitet, -fællesskab og-offentlighed i den behandlede periode.

Den som vill veta mer är välkommen till ett seminarium på Malmö universitet måndag. Mer info hittar man här (skrolla ned till 11 november, seminariet heter "Making of heritage"). 

Seminarium

 Torsdag 31 oktober blir det arbetarlitteraturseminarium på nätet. Medverkar gör förattaren Karl Kofi Ahlqvist och jag, Magnus Nilsson. Temat är "Arbetarlitteratur i förändring". Zoomlänk hittar man på Mittlitts hemsida. 

Birk Andersson, Natt

 Birk Anderssons Natt har legat på mitt skrivbord en lägre tid. Jag köpte den av författaren vid en uppläsning, sen blev den liggande. Men nu har jag äntligen läst den – och imponerats.

För mig har Andersson hittills mest varit känd som författare av underfundiga (anarkistiska!) haikus. Natt är någonting annat. Samlingen beskriver olika arbeten – som tidningsbud, pengaräknare (!), lagerarbetare och på SIS-hem (tror jag). Det som förenar dem är att de utförs på natten.

Andersson förenar på ett skickligt det lilla (konkreta iakttagelser) med det stora (reflektioner om arbetet och vad det gör med oss). Dessutom lyckas han ofta hitta pregnanta formuleringar som verkligen får läsaren att fundera, samtidigt som de imponerar som ordkonst.

Det är verkligen inte ont om intressanta arbetarpoeter just nu. Andersson är i allra högsta grad en av dem.

Artikel på isländska

 Förra året deltog Nicklas Freisleben Lund och jag i en konferens om "röd världslitteratur" på Island. Vårt föredrag handlade om förhållandet mellan skandinavisk arbetarlitteratur och den socialistiska realismen. 

Vi tog bland annat upp några av de författare som närvarade vid det sovjetiska författarförbundets kongress 1934, då den socialistiska realismen presenterades – Martin Andersen Nexø, Moa Martinson och Harry Martinson – men även andra, som Ivar Lo-Johansson. Dessutom tittade vi närmare på vad kritiker som Hans Kirk och Erik Blomberg skrivit i ämnet.

Vår slutsats blev att den socialistiska realismen aldrig riktigt fick fäste i skandinavien, eftersom det här redan etablerats en lokal diskurs om arbetarlitteratur. Och denna slutsats pekar på att den röda världslitteraturen inte är homogen, utan består av olika litteraturer som står i ett komplext förhållande till varandra.

Efter konferensen har vi skrivit en artikel med utgångspunkt i föredraget. Och nu har den publicerats på isländska i tidskriften Ritið med titeln "Saga tveggja bókmenntaskóla Sósíalískt raunsæi og skandinavískar verkalýðsbókmenntir á fjórða áratug síðustu aldar". Den som behärskar språket kan läsa artikeln här. 

Moa och Harry Martinson, Nordahl Grieg
och Nexø i Sovjetunionen 1934

Gunvor Nervold Antonsen, Vi er margen

Vi er margen (på svenska "Vi är märgen") innehåller fyra delar. Först kommer en dikt av Gunvor Nervold Antonsen som bygger på intervjuer med arbetare på en fabrik som lagts ner eftersom verksamheten flyttats till låglöneländer. Därefter följer en serie fotografier från när fabriken byggdes och invigdes på 1970-talet. Sen kommer en intressant essä av Jonas Bals om arbetarklassens ställning i dagens Norge. Den sista delen innehåller bilder från den tömda fabriken. 

Nervold Antonsens dikt är mycket tänkvärd. Den beskriver arbetare som identifierar sig med sitt arbete och rent av hävdar att "Vi er arbeidet / som gjøres på fabrikken / Vi er fabrikken". Mot dem står en kapitalism som är global och där "oppdrag / ordre, kundeplaner, bestillinger / volum [...] plutselig økes, reduseres / eller kanseleres", allt i enlighet med vad som bäst avkastning.

Resultatet blir plötslig nedläggning av fabriken, och därmed ett kollektivs – och en hel livsforms – upplösning, vilket av arbetarna upplevs som att de berövas sin mänsklighet. Samtidigt antyds den möjliga framväxten av en ny gemenskap – med dem som tagit över deras jobb:

Jeg var med å flytte produksjonen

til et annet land

hjalp i gang han som skulle

overta mitt arbeid

viste han hvordan han skulle

gjøre den jobben jeg mistet

 

Vi sto sammen

vi ble ett

vi er ett

hu og jeg

han og du

de og oss

vi og dem

 

Vi er én av dem.

Bals essä hjälper läsaren att få perspektiv på det som dikten skildrar genom att placera in det i ett större politiskt sammanahng. Och fotografierna ramar in dikten på ett fint sätt. Vi er margen är alltså en alldeles utmärkt bok. 

Seminarier on dansk samtidslitteratur

25 september anordnas ett intressant dubbelseminarium vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) på Malmö universitet.
Först (15:00) pratar Tue Andersen Nexø från Köpenhamns universitet under rubriken "Efter velfærden. Ny dansk litteratur og reformerne af velfærdsstaten i det 21. århundred".
Därefter lägger Evelina Stenbeck fram en text om "Asta Olivia Nordenhof, Faust, kropp&själ, poesi, kunskap och prekaritet" (som är ett utkast till en presentation vid den nordiska arbetarlitteraturkonferensen i Malmö senare i höst).
Mer information hittar man här (observera att inforrmationen om lokal än så länge är preliminär och kommer att uppdateras).

Ny forskningsantologi: Arbetarlitteratur borton kanon

 Nu har Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforsknings sjunde forskningsantologi kommit ut. Den har titeln Arbetarlitteratur bortom kanon: Nordiska perspektiv och ges ut av Malmö University press.

Antologin innehåller hela 21 bidrag om allt från noveller av arbetarförfattare som publicerats i dagspressen till influencerböcker (!). Bland författarna återfinns såväl mycket väletablerade som yngre forskare. 

Boken kan laddas ned gratis från förlagets hemsida. Där man man också beställa ett fysiskt exemplar (print-on-demand) till självkostnadspris. (Be gärna ert lokala bibliotek att köpa ett exemplar...)

Utöver att jag är en av redaktörerna har jag också, tillsammans med Nicklas Freisleben Lund, bidragit med en text som handlar om "kvinnlig arbetarlitteratur" med utgångspunkt i en jämförelse mellan Tove Ditlevsens självbiografiska romaner och Martin Andersen Nexøs Ditte Menneskebarn. Den kan laddas ner här.

Om arbetarlitteratur i Sydsvenskan

 I dagens Sydsvenskan finner man en lång artikel om arbetarlitteratur. Den är skriven av Alba Mogensen och bygger bland annat på en intervju med mig. För att läsa klicka här (om man inte är prenumerant är det inte säkert att man kommer åt den, men man kan alltid gå till biblioteket...) 

Ny bok om litteratur och klass

 Idag kom boken Re-Imaging Class: Intersectional Perspectives on Class Identity and Precarity in Contemporary Culture ut. Jag medverkar med en text om Anders Teglunds Cykelbudet och Pelle Sunvissons Svenska palmen. Det var den allra första texten jag skrev inom det forskningsprojekt om litteratur och prekärt arbete som jag bedriver tillsammans med kollegor i Norge och Danmark. Boken, som också innehåller många andra spännande texter om litteratur och klass, kan laddas ned gratis på förlagets hemsida. 

Ny bok av Eribon

 Didier Eribons bok Tillbaka till Reims – som också blivit teaterpjäs – är en klassiker i den moderna litteraturen om klass. Nu har han skrivit en uppföljare: Vie, vieillesse et mort d'une femme du peuple [ungefär: En kvinna av folkets liv, ålderdom och död]. Det är en essäistisk bok om hans mor, med fokus på hur hennes liv (och död) formades av hennes klasstillhörighet. 

Än så länge finns Eribons bok, vad jag vet, bara på franska och tyska. Jag hoppas att den snart översätts till fler språk, inklusive svenska, för den är mycket bra.

En av boken styrkor är att den visar hur klass påverkar sådant som brukar kallas existentiella frågor (exempelvis frågor om döden). En annan är att Eribon förmår hämta uppslag för sina funderingar från många olika håll: den egna familjehistorien, sociologisk forskning, journalistik, filosofi och - inte minst - skönlitteraturen. Därigenom blir hans bild av det franska klassamhället både nyanserad och engagerande. 

Hans Kilsved, Lediga lördagar

 Hans Kilsveds diktsamling Lediga lördagar innehåller flera riktigt starka dikter, särskilt i de inledande avdelningarna som handlar om poetens barndom. Där berättas om arbetarklassen i folkhemmet - om svenska migrantarbetare som byggde det urbana Sverige, om en ”kommunistisk” villaägarförening, om kakelugnar som rivs ut och om morsor som formar tandfasader av paraffin eftersom pengarna inte räcker till tandläkarbesök. Det finns fina dikter också senare i samlingen, men ibland är det ganska långt mellan dem.  

Fackligt litteratursnack

 I går var jag och pratade om litteratur på ett möte med Kommunals sektion för vård och omsorg i Malmö. Närmare bestämt pratade jag om Anders Teglunds Cykelbudet och vad den kan säga oss om orättvisor i arbetslivet och om vad vi kan göra för att bekämpa dem.

Det var mycket givande. Publiken var stor (ca. 200) och intresserad. Dessutom var det "rätt" publik. Arbetarlitteratur är ju (bland annat) litteratur för arbetare. Att jag forskat om hur Kommunalarbetareförbundet använt litteratur (en artikel kommer snart) gör också att det kändes helt rätt att prata inför just detta förbunds medlemmar.

Jag har tidigare pratat om Stig Sjödin i samma forum. Vad det blir nästa gång vet jag inte riktigt. En medlem önskade ett föredrag om Ove Allansson, vilket var både oväntat och roligt. Det skulle också kunna vara kul att ta upp Cykelbudet igen och höra vad de som läst den tyckte (femton exemplar lottades ut i anslutning till mitt föredrag).

Hatten av för denna fackliga organisation som håller kulturens fana högt i arebtarrörelsen!

Nordisk Arbetarlitteratur IX: Från proletariat till prekariat?

 

Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning har sedan 2010 anordnat åtta internationella konferenser. I höst är det dags för den nionde. Den kommer att hållas vid Malmö universitet 23–25 oktober och temat kommer att vara: "Från proletariat till prekariat? Arbetarlitteraturens och klassamhällets förvandlingar". 

Bland de ämnen som kommer att avhandlas återfinns allt från klasskildringar hos tidiga arbetarförfattare som Dan Andersson och Martin Koch till prekaritetsskildringar i norsk barnlitteratur och dansk rap, samt  arbetarförfattarnas relationer till Shakespeare.... 

Dessutom kommer det att bjudas på utblickar bortom den nordiska litteraturen - exempelvis mot spanska romaner om prekärt arbete. I anslutning till konferensen kommer även Michiel Rys från universitetet i Leuven att hålla en föreläsning med utgångspunkt i en bok om litterära prekaritetsskildringar som han redigerat. 

Den som vill delta som åhörare kan anmäla sig här.

Nexø-nyheter

 Idag var det årsmöte i Martin Andersen Nexø-Selskabet. Det var en trevlig tillställning, inte minst eftersom så många spännande projekt presenterades.

Först berättade Gustav Juhl Mikkelsen från Det Danske Sprog og Litteraturselskab om arbetet med att göra Nexøs viktigaste verk fritt tillgängliga på nätet. Därefter presenterade Per-Olof Mattsson sin uppdaterade Nexø-bibliografi, som också kommer att kunna läsas fritt on-line. 

Den som vill läsa eller forska om Nexø har alltså mycket att se fram emot framöver. För en sneak preview (Nexøs verk på tekstnet.dk), klicka här.

Gustav Juhl Mikkelsen pratar om
digitaliseringen av Nexøs verk

Per-Olof Mattsson presenterar
sin Nexø-biografi

Festivalrapport

 I början av april deltog jag i en stor arbetarlitteraturfestival i Italien. Det var en omtumlande upplevelse.

Festivalen var mycket välbesökt (jag tror aldrig att jag pratat inför en så stor publik tidigare - åtminstone inte om litteratur). Dessutom var stämningen en annan än vid andra litteraturfestivaler jag deltagit i: det hela utspelade sig utomhus i strålande solsken, det fanns en bar, det spelades musik, det demonstrerades...

Det sista behöver nog förklaras. Festivalen skulle egentligen ha hållits i en nedläggninshotad fabrik som drivs vidare av arbetarna. Den utsattes emellertid för ett attentat och festivalen fick hållas utomhus. Demonstrationen var en protest mot attentatet.

Jag var inbjuden för att prata om svensk arbetarlitteratur. Det gjorde jag tillsammans med Henrik Johansson som dels läste egna texter, dels presenterade Föreningen arbetarskrivare. Min kollega Nicklas Freisleben Lund pratade om Tove Ditlevsen.

Poeten Johansson i Italien

Andra föredrag handlade om arbetarlitteratur från exempelvis Kina, Frankrike och Storbritannien.

Jag hoppas verkligen att festivalen, som hade premiär förra året, får en fortsättning. 

Publik

Arbetarförfattaren Alberto Prunetti - festivalens arrangör

Litteraturpolitisk manifestation

Musikunderhållning

Ditlevsen diskuteras

Ditlevsen på italienska

Om svensk arbetarlitteratur på italienska

 Inför arbetarlitteraturfestivalen i Italien senare i veckan har italienska Jacobin publicerat två artiklar om svensk arbetarlitteratur. Den första är en historisk översikt som jag skrivit. Den andra är en presentation av Föreningen arbetarskrivare av Magnus Gustafson.  För att läsa, klicka här. 

Om Ditlevsen som arbetarförfattare

 Idag fick jag senaste numret av Föreningen arbetarskrivares utmärkta tidskrift Klass. Den innehåller bland annat en artikel om Tove Ditlevsen som arbetarförfattare som jag skrivit tillsamman med Nicklas Freisleben Lund (i tidskriften står det att det är Nicklas som skrivit artikeln och att min roll är begränsad till översättarens, men det stämmer inte). 

Ditlevsen på sin proletära barndomsgata.

Detta är ett ämne som Nicklas och jag arbetat med ganska länge. Första gången vi tog upp det var vid Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforsknings konferens i Karlstad 2022. Det vi pratade om där har vi senare utvecklat till ett antologikapital som kommer att publiceras senare i år. Vi håller också på att färdigställa en artikel till en dansk arbetarhistorisk tidskrift. I april ska Nicklas sessutom prata om Ditlevsen vid en arbetarlitteraturestival i Italien...

Vår tes är att man i Danmark haft en ganska snäv syn på arbetarlitteratur som exkluderat kvinnliga arbetarerfarenheter. Genom att läsa Ditlevsen som arbetarförfattare kan man därför upptäcka ett slags (kvinnlig) arbetarlitteraritet som tidigare knappast uppmärksammats alls.

På senare år har Ditlevsen blivit en internationell bestseller. Visst vore det kul om intresset för hennes författarskap kunde spilla över på (resten av) den nordiska arbetarlitteraturen. 

Arbetarlitteraturfestival i Italien

 I början av april kommer jag att delta i en arbetarlitteraturfestival utanför Florens. Festivalens tema är arbetarlitteratur på olika språk och i olika länder. Men det kommer också att pratas om exempelvis tecknade serier om klass.

Mitt bidrag är ett föredrag om den svenska arbetarlitteraturens historia. Jag är dock inte den ende som kommer att syssla med just denna del av världen. Min kollega Nicklas Freisleben Lund kommer att prata om Tove Ditlevsen och Henrik Johansson kommer att presentera Föreningen Arbetarskrivare.

För mer information, klicka här. 

Om arbetarlitteratur i Samlaren

 I senaste utgåvan av Svenska litteratursällskapets tidskrift Samlaren finns en temasektion om arbetarlitteratur. Catharina Bergman skriver om Eija Hetekivi Olsson, Johan Klingborg om Eyvind Johnson och jag (mest) om Anders Teglund (författaren till Cykelbudet). Alla artiklar är fritt tillgängliga på nätet via tidskriftens hemsida. 

Seminarium om klass i Seljestads romaner

14 februari 2024 hålls ett seminarium om klass och prekaritet i samtidslitteraturen vid Malmö universitet (samt on-line för dom som inte kan vara på plats).

Huvudnumret blir presentationen och diskussionen av ett utkast till bokkapitel av Christine Hamm, med följande titel: Å reise heim? Frå proletariat til prekariat i Lars Ove Seljestads Blind (2005) og Eitranes (2022)"

Mer information om hur man deltar finna på Malmö universitets hemsida. Där finns också kontaktuppgifter till mig, som är den man ska kontakta om man vill få tillgång till Christines text. 

Living Labor

Joseph B. Entins Living Labour: Fiction, Film and Precarious Work handlar om klasskildringar i samtida amerikansk litteratur (och film). Bokens utgångspunkt är att traditionella föreställningar om arbetarklassen inte håller i vår tid, och att litteraturen (och filmen) kan hjälpa oss skapa nya. Hur detta går till visas i en serie analyser av romaner som Richard Banks Continental drift (1985), Helena Viramonteses Under the Feet of Jesus (1995), och Fransisco Goldmans The Ordinary Seaman (1997) (samt några filmer, av vilka Clint Eastwoods Gran Torino från 2008 nog är den mest kända). Analyserna är övertygande, och dessutom väl förankrade i mycket intressanta teorier om klass, litteratur och deras förhållande till varandra – teorier som jag helt säkert kommer att använda mig av min egen forskning framöver. Boken kan läsas gratis på nätet.