Måns Wadensjös roman Monopolet handlar om en ung kvinna, Alice, som jobbar i en Systembolaget-butik. Och faktum är att den nästintill enbart beskriver hennes erfarenheter av just sitt arbete. Det innebär att Monopolet kan betraktas som en tämligen extrem arbetsskildring. Samtidigt skiljer den sig dock på flera sätt från andra samtida arbetsskildringar.
För det första: även om Wadensjö ger detaljerade beskrivningar av Alices arbete är detta inte (enbart) intressant i egen rätt. Systembolaget är ju inte vilken arbetsplats som helst, utan också en central institution i det svenska samhället, och Monopolet utgör i minst lika hög grad en filosofisk/politisk reflektion över denna institution som en beskrivning av det konkreta arbete som utförs där.
För det andra: till skillnad från de flesta samtida arbetsskildringar handlar Monopolet i stort sett inte alls om klass. Romanen tar exempelvis inte upp frågor om huruvida de som arbetar på Systembolaget har bättre eller sämre arbetsvillkor än andra, om de tjänar mer eller mindre, eller om de åtnjuter högre eller lägre status än människor med andra yrken. (Den som är intresserad av sådant bör snarare läsa Emil Boss Acceleration eller Erika Peterssons Drottningen i kassan.)
Medan det senare kan upplevas som litet märkligt – varför skriva en hel bok om arbete utan att placera in det i något socialt sammanhang? – är det förra intressant. Systembolaget är verkligen en viktig institution som aktualiserar viktiga politiska och filosofiska frågor. Dessutom är de flesta av oss välbekanta med Systembolagets butiker. Och detta gör – i kombination med Wadensjös stilistiska elegans – att man lätt dras in i romanen.
Jag är ganska förtjust i flera av Wadensjös romaner. Det gäller inte minst debutromanen Förlossningen. Monopolet är också en mycket bra bok, men jag förstår trots allt inte riktigt varför Wadensjö övergett det sociala perspektiv som faktiskt utgjorde en av grundbultarna i Förlossningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar