1987 följdes de upp med antologin Avsikter: 24 författare om arbetarlitteraturen. Då var dock det litterära klimatet annorlunda, och Utsikter är närmast att betrakta som ett trotsigt insisterande på att arbetarlitteraturen faktiskt inte dött ut.
En del av inläggen i boken känns aningen daterade, men överraskande många är i allra högsta grad läsvärda. Några har dessutom direkt bäring på arbetarlitteraturens senare utveckling. Exempelvis är det intressant att ta del av den nyligen bortgångne Ove Allanssons beställning av nya berättelser:
Var finns berättelserna om de nutida affärsanställda, hur är det t.ex. att sitta i snabbköpets kassa? Vem skriver om sjukvårdsbiträdens och sjuksköterskors tunga och ansvarsfyllda arbeten?Det tog 25 år, men berättelserna kom. Och kanske är det nu dags att ge ut en ny antologi – att mönstra den generation som tagit över stafettpinnen och att uppmärksamma dem som uthärdat även under arbetarlitteraturens lågkonjunktur på 1980- och 1990-talen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar