Marxistisk manga

Idag fick jag ett paket från USA. Det innehöll mastodonttidskriften International Journal of Comic Art vars senaste nummer (volym 21, nummer 1) omfattar mer än 800 sidor. Ett par av de där sidorna – närmare bestämt 423–438 – har jag fyllt med text i form av artikeln "Marxism Across Media: Characterization and Montage in Variety Artwork's Capital in Manga".
Som framgår av titeln har jag undersökt vad som händer med marxistiskt tankegods när det presenteras i serieform. En av mina slutsatser är att det visuella inslaget i serier innebär att abstrakta begrepp kan komma att kopplas väldigt starkt till konkreta uppenbarelser. När man i en serie skildrar en kapitalist kan denne exempelvis lätt bli mer individualiserad än vad som är fallet i Marx skrifter.
En annan slutsats är att seriemediet lämpar sig väl för montage, vilket gör att det är lättare att förena det abstrakta (exempelvis ett begrepp) med det konkreta (exempelvis ett historiskt expel) än vad som är fallet i såväl politiska traktat som i romaner (som jämförelseobjekt tar jag upp Steinbecks Vredens druvor).
Jag hävdar också att seriemediet kan användas för att skapa förbindelser mellan marxismen och människor som inte läser varken Marx eller Steinbeck i bokform.
Om man vill läsa artikeln kan man bege sig till något av de två svenska bibliotek som håller sig med den – universitetsbiblioteken i Malmö och Stockholm – eller be sitt lokala bibliotek att beställa ett fjärrlån.

Henrik Valentin, Brutet löfte

Henrik Valentins roman Brutet löfte handlar om en medelålders tjänsteman som får sparken och som – efter vissa våndor – bestämmer sig för att skola om sig till svetsare. Våndorna beror på att han en gång lovat sin far att inte följa i dennes fotspår och bli industriarbetare.
När han ändå gör just det tvingas han konfrontera en lång rad fördomar, egna såväl som andras, om fenomenet klass. Och det får även läsaren göra.
Hur ska man exempelvis se på det faktum att tjänstemannayrken börjar försvinna på grund av den utveckling som tidigare främst hotat arbetsplatser i produktionen, nämligen automatiseringen? Innebär det att gränsen mellan dessa löntagargrupper är på väg att suddas ut?
Och hur ska man förstå det faktum att medlemmarna i en och samma familj kan höra till olika klasser (i Brutet löfte blir huvudpersonen arbetare, samtidigt som hans fru avancerar från att ha arbetat inom hemtjänsten till att bli chef, hans dotter blir lärare och hans son entreprenör)?
Dessa frågor är angelägna, för klassamhället ser inte längre ut som det en gång gjort, och om man inte förstår det kan man inte heller formulera någon politik för ett rättvisare samhälle. Henrik Valentin visar att litteraturen kan vara till hjälp här.
Valentin skriver bra, och Brutet löfte är en engagerande roman, trots att en professionell lektör nog hade sett till att korta den med minst hundra sidor.

Om dagens arbetarlitteratur i Dagens arbete

För några månader sedan intervjuades jag av Rasmus Lygner, som skriver för Dagens arbete, om min forskning om arbetarlitteratur och särskilt om hur jag ser på dagens arbetarförfattare. För ett par veckor sedan publicerades texten i tidningen, vilket bland annat resulterade i att ett par av mina industriarbetande kompisar för första gången fick veta något om vad jag sysslar med på jobbet... Nu har intervjun även gjorts tillgänglig för alla och envar på Internet. För att läsa, klicka här.