Robert Tressells The Ragged Trousered Philanthropists (ungefär: filantroperna med trasiga byxor) är den engelska arbetarlitteraturens paradverk. Handlingen kretsar kring en grupp arbetare – målare, närmare bestämt – under början av 1900-talet, och dess form beskrivs nog bäst som eklektisk, för författaren blandar friskt mellan indignationsroman, melodram, föreläsning, satir, burlesk, realism och några stillägen till.
Tressell hette egentligen Robert Noonan och dog 1911, endast 43 år gammal. Hans efterlämnade manuskript gavs först ut i starkt förkortad form, och det var inte förrän 1955 som en fullständig version av The Ragged Trousered Philanthropists, omfattande drygt 600 sidor, blev tillgänglig för den läsande allmänheten.
Titelns filantroper med trasiga byxor är för övrigt arbetarklassen, som enligt Tressell är hygglig nog att nästan slita ihjäl sig för att göra kapitalisterna rika, medan de själva lever i elände.
Den utgåva som jag läst – i serien Oxford World's Classics – innehåller både ett långt förord och utförliga noter till texten. Det är naturligtvis utmärkt, men faktum är att Tressells bok går hur bra som helst att läsa utan vägledning. Dels fängslar dess märkliga form, dels är författarens vidräkning med kapitalismen fortfarande hur giltig som helst.
måndag 11 februari 2013
onsdag 23 januari 2013
Arbetarlitteratursymposium i Göteborg
På lördag (26 januari) ska jag hålla föredrag på ett symposium om arbetarlitteratur som anordnas av ABF i Göteborg. Temat är "kollektivet och individ" och övriga medverkande är Beata Agrell, David Ericsson, Maria Hamberg och Anna Jörgensdotter. Det hela leds av av Christer Ekholm. Vi drar igång klockan 15.00 och håller på till 18.00. Lokalen är Folkets hus (Olof Palmes plats 4). För mer information, klicka här.
tisdag 8 januari 2013
Ny avhandling på gång
Just nu sitter jag och läser manus till en ny doktorsavhandling, nämligen Sandra Mischliwietz avhandling om barnet i svensk arbetarlitteratur från 1930-talet. Mischliwietz, som är doktorand vid universitetet i Münster i Tyskland, analyserar framför allt Eyvind Johnsons Olof-romaner, Moa Martinsons Mor gifter sig, Ivar Lo-Johanssons Godnatt jord, och Harry Martinsons Nässlorna blomma. Trots att detta är välkända och relativt väl beforskade verk lyckas Mischliwietz anlägga nya spännande perspektiv på dem, vilket-i kombination med det faktum att hon är en väldigt noggrann och duktig texttolkare-gör att hennes insats i allra högsta grad berikar den svenska arbetarlitteraturforskningen. Disputationen kommer att ske senare i år, och det är någonting jag verkligen ser fram emot.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
