Amerikanska arbetarskildrare 11: Woody Guthrie

En av mina absoluta favoriter bland de amerikanska arbetarskildrarna är sångaren (och författaren, radioprataren, konstnären, agitatorn mm.) Woody Guthrie. Han föddes 1912 i Okemah, Oklahoma. 1935 deltog han i den stora migrationen västerut som orsakades av att tusentals fattiga småbönder drevs bort från sina gårdar på grund av den ekonomiska krisen i kombination med sandstormar som ledde till missväxt. Guthrie blev en av de stora skildrarna av denna proletära migration. (Samma ämne skildras av John Steinbeck i romanen Vredens druvor – se mitt blogginlägg från 15 april.) Bland annat skrev han sången "Pastures of Plenty", i vilken en proletär migrant talar direkt till det land som han tjänar med sitt arbete. Två av stroferna lyder som följer:

I worked in your orchards of peaches and prunes
I slept on the ground in the light of the moon
On the edge of the city you'll see us and then
We come with the dust and we go with the wind

California, Arizona, I harvest your crops
Well its North up to Oregon to gather your hops
Dig the beets from your ground, cut the grapes from your vine
To set on your table your light sparkling wine

En annan sång som handlar om samma ämne är "I aint got no home", som slutar med följande strofer:

I mined in your mines and I gathered in your corn
I been working, mister, since the day I was born
Now I worry all the time like I never did before
'Cause I ain't got no home in this world anymore

Now as I look around, it's mighty plain to see
This world is such a great and a funny place to be;
Oh, the gamblin' man is rich an' the workin' man is poor,
And I ain't got no home in this world anymore.

En av de bästa källorna till information om Woody Gutrie är hemsidan för "The Woody Guthrie Archive". Där kan man bland annat läsa hans låttertexter. Det finns också många intressanta klipp på youtube. Bland annat kan man höra Woodys egen inspelning av "Pastures of Plenty" (klicka här).

Under de senaste åren har Woody Guthrie bland annat uppmärksammats genom projektet "Ribbon of Highway, Endless Skyway", som är en turnerande föreställning där olika artister framför Gutries sånger och texter. Projektet leds av sångaren Jimmy LaFave, och just nu medverkar även bl.a. Slaid Ceaves (en av mina favoritartister), Eliza Gilkyson och Sara Lee Guthrie (Woodys sondotter). Emellanåt gästspelar dessutom Pete Seeger.

Jag såg föreställningen i Santa Monica 7 juni, och blev oerhört begeistrad. Nyligen har "Ribbon of Highway, Endless Skyway" givits ut på CD. Den innehåller bland annat mycket fina tolkningar av "Pastures of Plenty" och "I aint got no home" av Eliza Gikyson.

På bilden: Slaid Cleaves, Eliza Gilkyson, Jimmy LaFave, Sara Lee Gutrie, Johnny Irion och Joel Rafael. För fler bilder från konserten, klicka här.

Distanskurs om arbetarlitteratur

Jag har just börjat planera en kurs om arbetarlitteratur. Tanken är att den ska ges på distans via nätet från och med hösten 2010, så man behöver inte komma till Malmö för att läsa den. Och det ska dessutom gå att kombinera den med andra studier, eller med arbete. Kursen ska vara på 7,5 hp. och gå på ungefär tredjedelsfart under större delen av terminen.

Den som vill hålla sig informerad om planeringen av kursen, eller kanske bidra med synpunkter på vad som ska behandlas, får gärna gå med i kursens grupp på facebook.

"Kvinnliga arbetarförfattare"

Beteckningen ”kvinnlig arbetarförfattare” är intressant. Å ena sidan: Om arbetarlitteratur, som jag ofta hävdat, är litteratur som kopplas samman med arbetarklassen, pekar beteckningen ”kvinnlig” ut ur den arbetarlitterära traditionen genom att aktualisera kön istället för (eller vid sidan av) klass. Å andra sidan: Arbetarförfattare som ”råkat vara kvinnor” har ofta synts dåligt när arbetarlitteraturens historia skrivits, och därför kan det vara spännande att se hur denna litterära strömning ter sig när man istället för att osynliggöra kvinnliga författare aktivt uppmärksammar dem som just kvinnor. (Och i en tid när flera av de allra främsta arbetarförfattarna för en gång skull är kvinnor – exempelvis Maria Hamberg, Susanna Alakoski och Åsa Linderborg – kan det naturligtvis vara extra intressant att grunna på vilken roll som frågor om kvinnligt och manligt egentligen spelar i arbetarlitteraturen).

Det har genom åren skrivits en hel del om ”kvinnliga arbetarförfattare”. Som exempel kan man nämna antologin Vardagsslit och drömmars språk: Svenska proletärförfattarinnor från Maria Sandel till Mary Andersson (1981), eller Ebba Witt-Brattströms avhandling Moa Martinson – Skrift och drift i 30-talet (1988), i vilken frågor om kön och genus ägnas mycket stort utrymme. Själv har jag bl.a. ägnat ämnet ett kapitel i boken Arbetarlitteratur (2006).

Och nyligen kom så tidskriften Parnass ut med ett temanummer (nr. 3 2009) om ”Moa och de svenska kvinnliga arbetarförfattarna”. Ur innehållet kan man bl.a. nämna följande: En kort översikt av Lars Furuland om ”Arbetardiktens kvinnor”, en presentation av Maria Sandel skriven av Tilda Maria Forselius, ett reportage om Moa Martinson av Barbro Alving, en kort presentation av Maja Ekelöf och ett sammandrag av Pernilla Tonnings uppsats om ”Kvinnlig arbetarlitteratur då och nu” (se bloggen från 25 maj). Mycket av detta är intressant, även om flera av artiklarna är ganska ytligt hållna och några av dem mest upprepar sådant som skrivits tidigare. (Dessutom ägnas en hel del utrymme åt sådant som enbart har ganska marginell betydelse för arbetarlitteraturen, exempelvis ”Arbetarlitteraturens förmödrar” Fredrika Bremer och Sophie von Knorring, Fogelstadgrppen och Sigge Stark.) Hur som helst bör den som intresserar sig för arbetarlitteratur bege sig till närmaste bibliotek och läsa Parnass.