Om Writing Class i Skånes Folkblad

 I nystartade och mycket läsvärda Skånes Folkblad – utöver intressanta politiska kommentarer bjuder de också på bevakning av viktiga händelser i Skåne som andra tidningar ofta struntar i och dessutom är deras korsord förbaskat bra – kan man läsa en artikel om min nya bok, Writing Class. Till artikeln kommer man genom att klicka här. Man måste vara prenumerant för att kunna läsa, och det tycker jag att man ska bli. Min bok kan man dock skaffa sig helt gratis via förlagets hemsida. 

Arbetarlitteratur bortom kanon uppmärksammas

 I det senaste numret av den litteraturvetenskapliga tidskriften Edda recenserar Margaretha Fahlgren antologin Arbetarlitteratur bortom kanon, som getts ut av Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning (NordArb) och där jag fungerar både som redaktör (tillsammans med Beata Agrell och Anna Forssberg) och bidragsgivare. Fahlgren är mycket positiv, vilket är så klart är kul, inte minst med tanke på att hon är väldigt kunnig på området (bland annat är hon en av redaktörerna till en tidigare NordArb-antologi). 

Fahlgren pekar särskilt på de bidrag som försöker utvidga arbetarlitteraturens kanon genom att uppmärksamma och inkludera kvinnliga arbetarförfattare och deras verk. Det är inte bara roligt för att mitt bidrag till antologin – en text om Tove Ditlevsen som jag skrivit tillsammans med Nicklas Freisleben Lund  – hör till den kategorin, utan också för att just kvinnlig arbetarlitteratur är något jag fortsatt att jobba med... 

För att äsa Fahgrens recension, klicka här. Och för att ladda ner en digital version av Arbetarlitteratur bortom kanon eller köpa ett fysiskt exemplar, klicka här.

Om kvinnlig arbetarlitteratur

 Förra året gav tidskriften Arbejderhistorie ut ett temanummer om kvinnoliv i arbetarhistorien. Det innehöll flera spännande artiklar om litteratur, kön och klass. Bland annat skrev Olivia Nedergaard om Sandra Holm, Henrik Yde om Nexø och Mette Kjær Ovesen om tidiga danska arbetarförfattare. Nicklas Freisleben Lund och jag bidrog med en artikel om Tove Ditlevsen och hennes förhållande till den arbetarlitterära traditionen. Nu kan hela numret läsas på nätet (klicka här). 

Writing Class

Idag publicerades min nya bok: Writing Class: Precarious Labour in Contemporary Swedish Literature. 

Baksidestexten lyder som följer: 

Writing Class offers a compelling analysis of how contemporary Swedish literature represents precarious labour. Drawing on a wide range of literary forms—from novels and poetry to graphic narratives—it explores how authors respond to the rise of non-standard employment and its social consequences. Engaging with key debates in literary and cultural theory, the book situates these texts within broader historical, political, and aesthetic frameworks. Special attention is given to how contemporary literature both engages with and reconfigures the tradition of Swedish working-class writing. A vital contribution to studies of class, labour, and literature, Writing Class rethinks the relationship between literature and social change, in a contemporary Swedish context, revealing literature's potential not only to deepen our understanding of labour-market precarity but also to challenge it. 

Boken kan laddas ner gratis, eller beställas billigt, via förlagets hemsida.

Om arbetarlitteratur och socialistisk realism

 Min kollega Nicklas och jag har skrivit en artikel om relationen mellan skandinavisk (nåja, dansk och svensk, i alla fall) arbetarlitteratur och socialistisk realism. Den publicerades förra året, på isländska. Nu har det kommit en engelsk (lätt omarbetad) version också, som publicerats i Journal of Class & Culture (mer info här).

Sammanfattningen lyder som följer:

This article analyses the relationship between the doctrine of socialist realism and Scandinavian (Danish and Swedish) working-class literature. It focuses on three authors who were part of the Scandinavian delegation at the First Congress of the Soviet Writers’ Union in Moscow – the Swedes Moa Martinson (1890–1964) and Harry Martinson (1904–78), and the Dane Martin Andersen Nexø (1869–1954) – and also on a number of influential working-class writers and critics who contributed to the discussions of socialist realism in Scandinavia: the Swedes Ivar Lo-Johansson (1901–90) and Erik Blomberg (1894–1965), and the Danes Julius Bomholt (1896–1969), Harald Herdal (1900–79) and Hans Kirk (1898–1962). Even if the direct impact of socialist realism in Scandinavia was limited, it still received attention in literary debates. This article argues that the analysis of the relationship between socialist realism and Scandinavian working-class literature can generate new insights not only about two specific left literary cultures, but also regarding the conceptualization of such cultures in an international context. The nature of the relation and the exchange between the doctrine of socialist realism and Scandinavian working-class literature in the late 1930s, the article argues, emphasizes the heterogeneity of the cultural geography of socialist world literature due to its multifaceted manifestations in different national and regional contexts. Thus, the study of this literature must stress the existence of many, different and even potentially conflicting left literatures.

Nu går vi vidare genom att skriva en artikel – tillsammans med Henrik Yde – som fokuserar på Nexøs relation till de kommunistiska länderna och litteraturen där (den är också är tänkt att utgöra en engelkspråkig presentation av Nexøs förattarskap i allmänhet). Den kommer förhoppningsvis ut nästa år.

 

Ny bok: Transnational Working-Class Literatures

 Idag utkom en bok som jag redigerat tillsammans med Wiktor Marzec och Mike Sanders: Transnational Working-Class Literatures: Canons and Connections in the Nineteenth and Twentieth Centuries. 

Det är alltid roligt när man får se forskning materialiseras i bokform, men just denna bokutgivning är särskilt efterlängtad. Det beror inte bara på att boken skulle vara särskilt bra, utan också på att det tagit väldigt lång tid att producera den (nästan sex år!)

Såhär har vi sammanfattat bokens innehåll:

This book offers a pioneering study of the national, transnational, and international dimensions of working-class literature. It explores both the historically and geographically varied nature of the relationship between working-class literatures and national ‘canons’, and the importance of international and transnational exchanges in the development of working-class literature. Through a series of detailed case studies (its sixteen essays analyse working-class literatures from the early nineteenth century to the present day and cover thirteen countries across three continents) this collection not only analyses the factors which lead to the incorporation or exclusion of working-class literature from a given national ‘canon’, but also traces the various ways in which working-class literatures participate in international networks of exchange. With its wide historical range, extensive geographical coverage and broad definition of working-class literature, which includes samba poetry as well as socialist realism, this collection charts new territory for the study of working-class literature.

Mitt bidrag har titeln Ordinary People and Literary Pirouettes: Working-Class Literature in the Swedish Municipal Workers' Trade-Union Magazine Until 1970. Den beskriver ganska väl vad jag skriver om: arbetarlitteraturen i Kommunalarbetaren fram till 1970.

Dessvärre är boken inte helt billig, men man kan ju alltid be sitt bibliotek skaffa den. Mer info hittar man här. 

Asian Workers Stories

I det nya numret av Journal of Working-Class Studies recenserar jag en samling av arbetarlitteratur från Asien som redigerats av Luka Lei Zhang. 

För att läsa recensionen, klicka här. 

Och för att skaffa boken, klicka här. 

Recension av Arbetarlitteratur bortom kanon

 I akademin går det inte alltid så fort... 2022 var jag med och organiserade en arbetarlitteraturkonferens i Karlstad. 2024 gav jag och de andra arrangörerna – Beata Agrell och Anna Forssberg – ut en bok som samlade de viktigaste konferensbidragen: Arbetarlitteratur bortom kanon: Nordiska perspektiv. Och nu – i augusti 2025 – har denna bok recenserats i Tidskrift för litteraturvetenskap.

Den välskrivna recensionen – som kan läsas här – är författad av Ole Karlsen, som själv är expert på arbetarlitteratur. Jag hoppas att den kan stimulera till läsning av boken, som finns fritt tillgänglig på nätet (klicka här). För konferensen i Karlstad bjöd verkligen på många viktiga inlägg i diskussionen om den nordiska arbetarlitteraturen.

Tecknade serier som arbetarlitteratur

 Igår, då det var kulturnatt i Stockholm, deltog jag i ett evenemang på Seriebiblioteket i Kulturhuset under rubriken "Tecknade serier som arbetarlitteratur". Först läste Tommy Sundvall ur sin senaste bok, Folkbokförd i rännstenen (ja, man kan läsa högt ur serier, om man samtidigt visar bildenra på en skärm - det lär vara ganska vanligt utomlands). Sen höll jag ett kort föredrag om svenska arbetarserier, med utgångspunkt i ett bokkapitel som kommer att publiceras senare i år. Därefter samtalade Tommy och jag under Ola Hellstens eminenta ledning, innan Tommy läste igen. Det hela avslutades med frågor från publiken.

Tommy läser.

Jag tycker att det var ett lyckat arrangemang,. Dessuom blev jag glad över att det lät på arrangörerna och publiken  som att de verkligen var intresserade av min forskning. Det var också kul att få Träffa Tommy, vars serier jag sysslat en hel del med på senare tid – bland annat tar jag upp dem i min nästa bok som handlar om litterära skildringar av "prekärt arbete" (dvs. dåliga jobb) och som planeras komma ut 1 september).

Publik i spänd väntan på vårt samtal.

Om arbetarlitteraturens hälsotillstånd i Dagens ETC

 I söndags dödförklarade Magnus Ringgren arbetarlitteraturen i Dagens ETC (kan läsas här). Jag håller inte med om hans diagnos och har skrivit ett svar som kan nu publicerats på tidningens hemsida.

Om klass och klassresor i samtidslitteraturen

Idag utkommer boken Klasse(reise) i samtidslitteraturen som handlar om klass och klassresor i skandinavisk, tysk, fransk och italiensk litteratur. 

Jag medverkar med ett kapitel om hur migrantarbete skildras i David Ericssons Taxfree och Elinor Torps Rent åt helvete. Det redovisar en del av den forskning jag gjort inom forskningsmiljön "Prekariat, prekarisering och prekära liv i skandiavisk litteratur efter välfärdsstatens epok". 

Även två andra deltagare i miljön – Ingrid Nestås Mathiesen och Christine Hamm – presenterar forskning i boken. Deras bidrag handlar om hur arbete och socialdemokrati skildras i barnböckerna om Buffy By, respektive klassresor i Lars Ove Seljestads romaner. Hela boken är fritt tillgänglig på nätet via förlagets hemsida.   

Lucia Odoom, Cosmos

 Danska Lucia Odooms Cosmos handlar om en afrikansk migrantarbetare i Köpenhamn, med samma namn som romanen, som först försörjer sig som pantletare men så småningom får jobb som diskare (och ett kortare uppdrag som fotomodell!). Boken är upplagd som ett slags brevroman – berättelsen utgörs nämligen av WhatsApp-meddelanden till Cosmos familj i Ghana. Några gånger går författaren i fällan att låta huvudpersonen beskriva sådant som familjen rimligen redan vet (mest olika saker om hur det är i Afrika), men de skönhetsfläckarna förtar inte helhetsintrycket, som är att Cosmos är en mycket välskriven, engagerande och tankeväckande roman.

Ett av romanens centrala temata är att danskar och migranter lever radikalt olika liv och att de förra har svårt att förstå de senare. Bland annat förutsätter man att Cosmos är asylsökande, trots att han har ett arbetsvisum och kommit till Danmark för att försöka tjäna tillräckligt med pengar för att kunna bygga ett hus i hembyn.

Svårigheter att förstå varandra präglar också Cosmos kärleksrelation med Elizabeth, en danska med afrikanskt påbrå som arbetar som fotograf och engagerar sig för flyktingars och migranters rättigheter. Till och med inför henne känner sig Cosmos oförstådd. "Jeg er ikke klar til at fortelle Elizabeth om min rejse til Europa og de lidelser, hun nok demonstrerer imod, men umuligt kan forstå", säger han till exempel.

Samtidigt utgör romanen i sig ett ifrågasättande av idén om att vi inte kan förstå varandra. Trots att Odoom påminner om Elizabeth – hon är född och uppvuxen i Danmark, dit hennes morfar flyttade från Ghana på 60-talet – lyckas hon ju trots allt ge en insiktsfull och mycket tankeväckande skildring av Cosmos.

Seminarium i Köpenhamn

 Torsdag 6 februari presenteras minitemat i senaste numret av tidskriften Arbejderhistorie – "kvinnoliv i arbetarlitteraturen" – vid ett seminarium på Arbejdermuseet i Köpenhamn. Det är fritt inträde, men man ska helst anmäla sig via museets hemsida, där man också hittar det fullständiga programmet. Väl mött!

Torbjörn Flygt, Låt oss gå ut med glädje

300 × 480

 I inledningen av den första Harry Potter-romanen beskrivs hur huvudpersonen upptäcker en ny värld mitt i vardagen. Kanske är en hemlös kvinna i själva verket en häxa? Kanske är det lugna förortskvarteret en spelplats för en episk kamp mellan ont och gott?

När jag läste den romanen kom jag att tänka på hur det var när jag i de tidiga tonåren gick med i SSU. Plötsligt öppnade sig en annan verklighet för mig. En ung kille som jobbade på den lokala bensinstationen visade sig vara en drivande kraft i den lokala socialdemokratiska föreningen. En kompis mamma höll ideologiskt laddade tal på arbetarkommunens representantskap. Folk var helt enkelt mer än sina vardags-jag.

Något liknande händer när jag läser Torbjörn Flygts roman Låt oss gå ut med glädje, som handlar om socialdemokraternas valupptakt på Malmö stadion 1973. Romanen beskriver nämligen helt andra aspekter av verkligheten än de som brukar tas upp när Malmös och Sveriges historia skildras och öppnar därmed nya perspektiv på det till synes välkända.

För även om Flygt uppehåller sig mycket vid "de stora namnen" – Olof Palme, Torbjörn Fälldin, Gunnar Sträng, Tage Erlander, Torgny Lindgren, Max von Sydow med flera – så påminner hans roman också om att den socialdemokratiska politiken på 1970-talet faktiskt var baserad i folkrörelser. 35.000 kom till stadion för att delta i valupptakten, och många av dem representerade organisationer som organiserade miljontals människor. Palmes tal, som återges i romanen, är också inriktat på att entusiasmera såväl medlemmarna i dessa organisationer som andra delar av befolkningen 

Att denna aspekt av vår politiska historia så sällan uppmärksammas är tankeväckande. Varför är det så? undrar man. Varför står ledarna så ofta i centrum? Kanske är en av anledningarna att arbetarrörelsen är så dålig på att berätta om sig själv? 

Flygt skriver om det monument som står framför Folkets Hus i Malmö. Det har alla malmöbor sett – men hur många vet egentligen att det är en hyllning till den socialdemokratiske pionjären Axel Danielssons politiska gärning? Det modernistiska formspråket gör att budkapet måste förklaras, men det verkar ingen ha lust att göra. 

För några år sedan restes ett monument över Danielssons hustru Elma, som också var en socialdemokratisk pionjär. Det är betydligt mer begripligt. Men åter igen är det en enskild individ som står i centrum.

I Låt oss gå ut med glädje kan det stora kollektivet åtminstone anas. Bara det gör den tänk- och läsvärd. Men romanen övertygar också som konstverk – den förenar på ett elegant sätt det dokumentära med det subjektiva och dessutom skimrar språket. Jag rekommenderar den å det varmaste – den är bättre än Harry Potter-böckerna.