Som roman betraktad är den dock märklig. Intrigen är nämligen vag. Istället ligger fokus på karaktärerna och deras utveckling.
Sunvisson skildrar flera olika bärplockare, och låter dessutom läsaren se världen ur flera olika personers perspektiv. Svarta bär är alltså en kollektivskildring. Men det kollektiv som skildras uppfattar sig inte som någon sammanhållen grupp. Och kanske är det ett av bokens viktigaste budskap: att de som ofta uppfattas som en tämligen anonym massa faktiskt består av individer som bortom det faktum att de har samma arbete är högst olika.
Sunvisson lär just nu arbeta under cover som byggnadsarbetare (svart). Det ska bli mycket intressant att få ta del av hans erfarenheter av det äventyret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar