Marxistisk litteraturforskning

I min forskning lutar jag mig mot Marx. Men vad betyder det egentligen? Jo, att jag anser att det som Marx kallar merarbete spelar en fundamental roll i samhällslivet och även påverkar litteraturen.
Merarbete är det arbete människor utför för att kunna göra mer än bara överleva, exempelvis läsa romaner eller äta hummer.
Enligt Marx har frukterna av merarbetet alltid varit orättvist fördelade. Inte alla har ätit lika många humrar, eller haft samma möjligheter att ägna sig åt litteraturläsning. Det är det han menar när han säger att alla samhällen varit klassamhällen.
Dock har inte alla klassamhällen hanterat merarbetet på samma sätt. I ett feodalt samhälle kan bönder exempelvis tvingas att arbeta ett visst antal dagar varje år på en adelsmans ägor. Dessa bönder utför då nödvändigt arbete när de arbetar för sig själva och merarbete när de tvångsarbetar åt någon annan. Och enligt Marx kan man säga samma sak om arbetare som är anställda av kapitalister för att producera var eller tjänster. Utöver att jobba ihop till den egna lönen skapar de ju också en vinst åt den som anställt dem. Men de skapar denna vinst under andra förhållanden. Till skillnad från bönder under feodalismen kan de exempelvis säga upp sig. Arbetarklassen har också lyckats tillkämpa sig en rad rättigheter exempelvis gällande arbetsdagens längd.
Enligt Marx utgör denna skillnad mellan hur merarbetet organiseras nyckeln till förståelsen av en lång rad skillnader mellan olika samhällssystem. För att kapitalismen ska fungera krävs exempelvis att folk är "fria" att låta sig anställas av kapitalister, och det förutsätter i sin tur andra lagar och värderingar än de som råder i ett feodalt samhälle, där folk inte alls tillerkänns någon sådan frihet.
En marxistisk litteraturforskare försöker studera litteraturens relation till organiseringen av merarbetet (eller, vilket är samma sak, till relationerna mellan klasserna). Men det kan man göra på många olika sätt. Några marxister uppfattar litteraturen som ett slags produkt av de ekonomiska förhållandena. Andra – och till dem hör jag – är mer intresserade av hur litteraturen växelverkar med klassamhället, hur den kan förstärka, men också utmana, de föreställningar som möjliggör ojämlik fördelning av merarbetets frukter. Ytterligare andra studerar själva litteraturproduktionen, som naturligtvis ser ut på olika sätt i olika (klass-) samhällen. I kapitalistiska länder har exempelvis litteraturen ofta varuform, medan den under antiken ofta var integrerad i religiösa institutioner. Och sådant påverkar naturligtvis såväl dess form som dess innehåll och dess funktioner.