10–12 november hölls konferensen "Nordisk arbeiderliteratur V" i Bergen. Siffran fem syftar på att konferensen ingår i en serie som inleddes i Lund 2010 och som kommer att fortsätta med en konferens i Uppsala. (Rapporter från några av de tidigare konferenserna kan man läsa här, här och här).
Flera av dessa konferenser har resulterat i antologier. Först kom Från Nexø till Alakoski (2011) och därefter Från Bruket till Yarden (2014). Förra årets konferens, som hölls i Göteborg, utgjorde underlag för antologin "Inte kan jag berätta allas historia": Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur, som snart kommer att bli fritt tillgänglig på nätet (och då kommer jag att skriva mer om den här på bloggen). Även föreläsningarna i Bergen är tänka att ges ut i bokform.
Temat för konferensen var "Kartlegging, begreppsbruk, forskningstradition" och tanken var alltså att vi skulle inventera hur man sett på och skulle kunna se på fenomenet arbetarlitteratur. Själv höll jag ett föredrag där jag hävdade att den svenska arbetarlitteraturens historia ständigt diskuterats och skrivits om. Som exempel tog jag det faktum att det finns många bud om när traditionen skulle ha inletts och om hur arbetarförfattarnas relation till Strindberg egentligen ska förstås. Intressant nog pratade även Johannes Björk och Per-Olof Mattsson (om än från delvis andra utgångspunkter) om just konstruktionen av den svenska arebtarlitteraturen, så det blev mycket att diskutera.
Det var också mycket annat som avhandlades. Anker Gemzøe höll ett föredrag om skildringen av "Underdanmark" i Helle-Helles romaner, Anna Forsberg argumenterade för att arbetarlitteraturen snarare är retorisk än representerande (det vill säga att den inte vill avbilda utan övertyga) och att detta bör få konsekvenser för hur den studeras, Åsa Arping och Anemari Neple diskuterade hemmafruns roll i arbetarlitteraturen, Sandra Mischliwietz analyserade hur Frances Tuuloskorpis böcker om arbetsplatskamp utmanar en traditionell (borgerlig) litteraturförståelse, Eirik Vassenden analyserade hur arbetarlitteraturen behandlats i norsk litteraturkritik och Kjell-Olav Hovde hur den omskrivits i norska lexika... Den kommande antologin lär alltså bli högintressant!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar