Av kött och blod

Henrik Johanssons Av kött och blod är en kollektivroman som skildrar kampen om arbetsvillkoren i ett restaurangkök i Malmö – en kamp som kulminerar när de anställda bygger en golem av kött och låter den slå ihjäl en av cheferna.
Detta kan naturligtvis låt litet töntigt, men faktum är att det är just golemepisoden som gör romanen intressant.
För det första förstärker den berättelsens kollektivitet. Om Johansson låtit en enskild arbetare utföra mordet hade fokus förskjutits mot honom eller henne. En köttgolem – en robot av kött och blod – är dock en spännande symbol för arbetarna som kollektiv.
För det andra innebär golemepisoden att romanen överskrider den realism inom vilken den samhällskritiska litteraturen oftast befinner sig och tar steget in i det fantastiska, vilket gör att den kan få en utopisk dimension. Berättelser om arbetsplatskamp som slutar lyckligt känns ofta litet krystande, inte minst i en tid då många arbetarkollektiv är svaga. Samtidigt kan den samhällskritiska litteraturen naturligtvis inte nöja sig med att frossa i elände och nederlag. Genom kombinera det vardagsrealistiska med det groteskt fantastiska lyckas Johansson dock få utrymme både för analys av det som är och vilda drömmar om det som skulle kunna vara.