Isaac Rosa, Den osynliga handen

Den spanske författaren Isaac Rosas roman Den osynliga handen handlar om en grupp arbetare – bland annat en sömmerska, en murare, en kontorist och en väktare – som under mystiska omständigheter anställts för att arbeta inför publik. I varje kapitel är det en av dessa arbetare som för ordet. De funderar över och berättar om sina arbetsuppgifter, sina tidigare arbetserfarenheter, de relationer som efter hand byggs upp inom gruppen och – inte minst – vad som kan vara syftet med att låta dem bli betraktade när de jobbar. Summan av dessa funderingar och berättelser blir en mångfacetterad diskussion av fenomenet arbete som aktualiserar och gestaltar en lång rad filosofiska, ekonomiska och sociologiska teorier (exempelvis Marx teorier om alienation, Foucaults teorier om disciplin och övervakning och Adam Smiths teori om förhållandet mellan egennytta och allmännytta). Romanen är välkomponerad och Rosas prosa elegant. (Dock har det smugit sig in några klumpigheter i den svenska språkdräkten, åtminstone i den ännu icke publicerade version som jag läst).
I dagens "Kulturradion" i P1 tas Rosas roman upp till behandling i ett program som handlar om fenomenet arbete i det krisande Europa. För att lyssna, klicka här.