Om arbetarlitteraturen i DDR

 På historiska museet i Berlin pågår just nu en intressant utställning om Wolf Biermann – författaren och trubaduren som flyttade till från Väst- till Östtyskland av ideologiska skäl, men så småningom skickades tillbaka igen (också det av ideologiska skäl).

I början av utställningen ges en kort beskrivning av hur man såg på litteratur i DDR, som är ganska intressant för den som intresserar sig för arbetarlitteratur. I DDR var "den socialistiska realismen" statsdoktrin. Med andra ord ville man inte ha någon "proletär", utan en "socialistisk" litteratur. I praktiken slirade man dock ibland, och det syns i utställningen.

På en affisch om litteratur i DDR lyfts exempelvis (några av) författarnas arbetarbakgrund fram minst lika mycket som deras socialistiska övertygelser. Bland annat understryks att August Hild (1894–1982) var gammal gjutare:

Från en propagandaaffisch om DDR-litteratur.

Dessutom betonas i utställningen att det i DDR gjordes stora ansträngning för att få just arbetare att bli författare och att skildra sina arbetslivserfarenheter. Den socialistiska realismen verkar alltså inte helt ha kunnat tränga ut intresset för arbetarlitteratur.