I boken Blue Collar, Theoretically: A Post-Marxist Approach to Working Class Literature hävdar John F. Lavelle att det amerikanska studiet av arbetarlitteratur (särskilt inom området "new working-class studies") präglas av en total okunskap om vad klass är, och att detta beror på att det bedrivs från marxistiska utgångspunkter.
Jag kan hålla med om att de amerikanska arbetarlitteraturforskarna ofta håller sig med luddiga definitioner av begrepp som klass, arbetarklass och arbetarlitteratur. Detta beror dock mindre på att de skulle vara marxister än på att de okritiskt övertar tankegods från forskning om litteraturens förhållande till kön, genus, etnicitet och ras. Och det gör även Lavelle, vilket inte minst kommer till uttryck i hans önskan att "working-class literary studies will be invited to the 'diversity banquet' within mainstream academia".
Dessutom skulle jag vilja hävda att Lavelles korståg mot den marxistiska arbetarlitteraturforskningen skäms av hans radikala okunskap om marxistisk teori. Hans uppgörelse med arbetsvärdeläran visar exempelvis att han bara läst första bandet av Kapitalet, och hans resonemang om att Marx skulle betrakta arbete som en vara att han läst det slarvigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar