Kopparbergsvägen 20

I sin debutbok Kopparbergsvägen 20 berättar Mathias Rosenlund om ett liv i fattigdom – om hur en uppväxt i en fattig familj glider över i ett vuxenliv som också präglas av fattigdom och om skräcken att fattigdomen ska komma att dominera även de egna barnens liv. Denna fattigdom sätts på olika sätt in i en politisk och ekonomisk kontext. Men framför allt använder Rosenlund sin litterära begåvning till att vrida och vända på fattigdomen, vränga den ut och in, för att därigenom befria den från alla de myter och förutfattade meningar som brukar användas för att hålla på den på avstånd. Särskilt intressant är hans diskussioner om huruvida ansvaret för fattigdomen är individuellt eller kollektivt, som ställs på sin spets när han diskuterar huruvida han borde ge upp sina universitetsstudier och sina drömmar om att bli författare och istället ägna sig mer åt förvärvsarbete.
Kopparbergsvägen 20 har kallats "en finlandssvensk Yarden". Det är inte förvånande. Ett av bokens motti är ett citat av Kristian Lundberg och efter det följer en lång rad tematiska, motiviska och stilistiska likheter med just Yarden. Någon epigon är Rosenlund dock inte. Snarare bör han hälsas som det senaste tillskottet till den arbetarlitterära tradition där också Lundberg hör hemma.