Amerikanska arbetarskildrare 11: Gig

Boken Gig: Americans talk about their jobs, som gavs ut första gången år 2000 och innehåller intervjuer med över hundra människor med olika yrken, är en uppföljare till Studs Terkels Working från 1972 (Se blogginlägget från 29 maj). Men när man jämför böckerna är det i första hand skillnaderna mellan dem som är iögonenfallande. Framför allt slås man över hur den bild av amerikanskt arbetsliv som framträder i Terkels intervjuer är så mycket mer komplex än den som presenteras i Gig. Medan de arbetare som kom till tals i Working ofta reflekterade över frågor om makt, orättvisa, status etc. i arbetslivet, och dessutom relaterade sina arbeten till såväl livet i stort som olika samhällsförhållanden, tycks de som intervjuats i Gig mest vara intresserade av att beskriva vad de gör. Detta innebär bland annat att frågor om klass, som har en framträdande roll i Working, inte ges särskilt stort utrymme i Gig (åtminstone inte explicit). Denna skillnad kan naturligtvis ha många orsaker. Exempelvis skulle den kunna bero på att det amerikanska arbetslivet förändrats under de senaste decennierna, eller på att folk idag har en annan syn på sin jobb. Men den mest troliga förklaringen är nog att Terkel hade en mer komplex syn på arbete än de journalister som som gjort intervjuerna i Gig, och att han därför lyckades få sina "intervjuoffer" att ge en mer mångfacetterad bild av sina jobb. Ändå är Gig en mycket läsvärd bok. För även om man kan bli litet irriterad över att många av intervjuerna är litet ytliga är det naturligtvis spännande att få en inblick i så skiftande yrken som stålverksarbetarens, knarkhandlarens, floristens, strippans och sjuksköterskans.

För mer info om Gig, se förlagets hemsida.

Amerikanska arbetarskildrare 10 (del två): Proletarian Literature

Den bästa boken om den amerikanska "proletära litteraturen" som jag läst är Barbara Foleys Radical Representations: Politics and Form in U.S. Proletarian Fiction, 1929-1941. Foley polemiserar mot den vedertagna uppfattningen att de "proletära" författarna skrev enligt litterära recept utskrivna av det amerikanska kommunistpartiet och att deras böcker därför skulle vara enformiga och propagandistiska. Även om den "proletära litteraturen" uppstod inom vänstern kan den enligt Foley inte förstås som någon partilitteratur. Dessutom påpekar hon att den under början av 30-talet fick påfallande god kritik även utanför vänsterkretsarna. Att den så småningom föll i vanrykte skulle därmed snarare bero på den tilltagande antikommunismen i USA än på undermålig litterär kvalitet. (Den som själv vill bilda sig en uppfattning om detta kan ju kolla in boktipsen i mitt förra blogginlägg om den amerikanska "proletära litteraturen".) Antikommunisternas stora invändning var att de "proletära" författarna skulle vara allt för propagandistiskt inriktade för att kunna skapa bra litteratur. Dock visar Foley att de inte alls såg sina böcker som propaganda. Istället ville de skildra samhället realistiskt, och därigenom bidra till att arbetarna kunde utveckla ett klassmedvetande. Och denna ambition hängde samman med att man på ett grundläggande plan var överens med de borgerliga kritikerna om att bra litteratur inte ska vara propagandistisk, eller ens tendentiös. Detta innebär att man kan ifrågasätta om den "proletära litteraturen" verkligen var så "proletär", eller om den snarare ska betraktas som ett slags borgerlig realism med "proletär tematik". Hur som helst är det intressant att notera att en tämligen bred - och under en kort period ganska uppmärksammad och uppskattad - strömning inom den moderna amerikanska litteraturen i stort sett suddats bort ur litteraturhistorien av politiska skäl. Och det är väl skäl nog att intressera sig för denna litteratur?

Torsten Billman-utställning

I sommar kommer det att vara en utställning med Torsten Billmans grafik och bokillustrationer i Gamla Meken i Smedjebacken. Billman är en av våra finaste arbetarskildrare, med sjöfolk som specialitet. Gamla Meken är också en helt fantastisk utställningslokal, så jag rekommenderar alla som har vägarna förbi Dalarna i sommar att stanna till och titta på utställningen, som pågår mellan 23 juni och 9 augusti (öppettiderna är tis-sön 12-17).