Lars Kramhøft, Husvild

 Lars Kramhøfts Husvild är en självbiografisk serieroman om en ung man med författardrömmar som hankar sig fram medelst tillfälliga skitjobb och ständigt flyttar mellan tillfälliga boenden. Det som skiljer berättelsen från många andra är att huvudpersonen verkligen är helt utelämnad åt sig själv, eftersom han inte har någon hjälp att vänta från sin familj. 

Idag pratas det mycket om den "prekaritet" som brer ut sig på arbetsmarknaden. Men det det talas inte alltid om att den varierar i intensitet och varaktighet. I en del branscher finns det trygga karriärer på sikt, efter att man haft tillfälliga anställningar ett tag, och en del av dem som upplever "prekaritet" har tillgång till trygghetsnät via exempelvis familjen. Men så finns det också de som upplever "prekariteten" fullt ut. Husvild handlar om en sådan person, och det är bland annat det som gör den intressant. 

Patrick Eiden-Offe, Die Poesie der Klasse: Romantischer Antikapitalismus und die Erfindung des Proletariats

 I boken Die Poesie der Klasse: Romantischer Antikapitalismus und die Erfindung des Proletariats (ungefär: Klassens poesi: Romantisk antikapitalism och proletariatets uppfinnande) analyserar Patrick Eiden-Offe hur olika idéer om klass – och framför allt arbetarklassen, proletariatet – kommer till uttryck i tysk litteratur från den så kallade Vormärz-perioden, det vill säga decennierna innan revolutionen 1848. Hans grundläggande tes är att arbetarrörelsen under inflytande av Marx senare skulle komma att allt för starkt koppla samman begreppet arbetarklass med industriarbetarna och därmed snäva in det, men att man i Vormärz-litteraturen kan hitta exempel på en bredare förståelse. Bland annat pekar han på skildringar av andra kampformer än industriarbetarnas strejker – inte minst olika former av maskinsabotage. Han försöker också uppvärdera det som av marxister kallats "romantisk antikapitalism", det vill säga kritik av kapitalismen som utgår från att saker och ting var bättre förr.

Boken är mycket tänkvärd. Idén att arbetarklassen varit och är större och mer heterogen än vad många marxister trott är exempelvis utan tvekan fruktbar, inte minst i vår "postindustriella värld". Samma sak gäller insisterandet på att myter om det förflutna kan vara betydelsefulla för politisk mobilisering även om de inte är historiskt korrekta (Marx framhåller exempelvis i Louis Bonapartes adertonde Brumaire att de romerska kostymer som många franska borgare draperade sig i under revolutionen gav dem ett välbehövligt mod). 

Samtidigt finns det en del som man nog bör invända mot. Bland annat blir framställningen ibland litet väl ensidig, inte minst i  kritiken mot marxismen och arbetarrörelsen. Men den som intresserar sig för frågor om litteratur och klass (och som kan tyska) bör utan tvekan läsa boken

Möjlighet för arbetarförfattare

Hola folkhögskola och Region Västernorrland har inrättat ett "residens" i arbetarlitteratur och söker nu en författare. Förra året var det Anna Arvidsdotter som bjöds in. Mer information hittar man här.