Så har då även den andra sessionen om arbetarlitteratur vid IASS konferens i Vilnius (och på nätet) hållits.
Magnus Gustafson presenterade ett mycket intressant paper om arbetarlitteraturens "problem och möjligheter" i "en nyliberal tid", där han gjorde tankeväckande jämförelser mellan främst Jenny Wrangborg och Emil Boss, och dessutom jämförde dem med äldre arbetardiktare som Stig Sjödin.
Beata Agrell diskuterade med utgångspunkt i T. S. Eliots idé om det "objektiva korrelatet" hur tidiga arbetarförfattare som Maria Sandel, Dan Andersson och Karl Östman använde konkreta skildringar av arbete för att uttrycka komplexa arbetarklasserfarenheter.
Oscar Jansson pratade om Kristina Sandbergs romaner om hemmafrun Maj och resonerade bland annat om varför de inte tagits emot som arbetarlitteratur.
Kristian Lødemel Sandberg analyserade några av Kjartan Fløgstads romaner från perioden efter 1989 och argumenterade för att de beskriver hur traditionella manliga arbetarkollektiv löstes upp, men också försöker hålla minnet av den klassiska arbetarkulturen vid liv.
Sammanfattningsvis måste man säga att den forsknings om presenterades var av hög kvalitet. Dessutom tycks det som att flera av forskarna försökte föra in arbetarlitteraturforskningen på (delvis) nya vägar. För det första hade konferensens tema – minneskultur – uppenbarligen inspirerat flera att använda olika former av minnesteori för att anlägga nya perspektiv på arbetarlitteraturen. För det andra var det påfallande att flera av presentationerna kretsade kring litteratursociologiska frågeställningar – inte minst sådana som har med tilltänkt och verklig publik att göra, samt med hur arbetarlitteraturen beskrivits av litteraturforskare och kritiker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar