Inom akademin pratas det allt mer om att forskningen ska bidra till att möta samhällsutmaningar och vara nyttig för andra än forskare och studenter. Helst ska man kunna påvisa att ens forskning har "impact", det vill säga samhälleligt genomslag.
Mot detta kan man rikta många invändnignar. Den viktigaste är att forskningen bör vara fri från politisk styrning, eftersom just friheten brukar leda till bäst resultat. Vad gäller humanistisk forskning kan man också framhålla att dess nytta i allmnhet är ganska abstrakt och svår att mäta.
Men visst kan även humanistisk forskning vara användbar i olika delar av samhället. Jag vet exempelvis att min forskning om arbetarlitteratur kommit till användning på många olika sätt.
Ett exempel på det är att jag intervjuats av Catarina Berglund på Kommunalarbetaren om min pågående forskning om litteraturen i fackförbundspressen. Kommunalarbetaren ska nämligen göras om till ett "månadsmagasin" och nu försöker man hitta former för hur kulturmaterialet ska se ut framöver. Att jag kan bidra till den processen genom att berätta om hur det litterära materialet sett ut tidigare är naturligtvis kul.
Hur stor påverkan mitt inspel får återsår naturligtvis att se. Och, att mäta det kommer att vara omöjligt. Men det är kul att bli lyssnad på. Och det är ännu roligare att tidningens läsare också bjuds in att komma med synpunkter (se Kommunalarbetarens hemsida)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar