Forskningsseminarium om arbetarlitteratur i Kommunalarbetaren.

 Onsdag 7 april kommer jag att presentera min pågående forskning om arbetarlitterur i fackförbundstidingen Kommunalarbetaren i forskningsseminariet på Institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet. På grund av pandemin sker det hela digitalt, vilket faktiskt har den fördelen att det är ganska enkelt att delta. Den som vill göra det hittar mer information här. (Seminariet kommer av olika anledningar att hållas på engelska).

Kampdiktare i folkhemmet: Arbetarpoeten Stig Sjödin

 20 maj kommer min bok Kampdiktare i folkhemmet: Arbetarpoeten Stig Sjödin ut på Verbal förlag. 

Såhär presenteras den på nätet: 

Stig Sjödin (1917–1993) var en av de mest betydande svenska poeterna under andra halvan av 1900-talet. Här står arbetarförfattaren Sjödin i centrum, sådan han framträdde i sina dikter.

Boken lyfter särskilt Stig Sjödins skildringar av arbete, klass och arbetarrörelse i folkhemmet. Dessutom undersöks hur poeterna Jenny Wrangborg och Johan Jönson förhåller sig till sin föregångare.

Den som vill kan redan nu boka ett exemplar för det högst rimliga priset 219 kronor, inklusive frakt, via förlagets hemsida.

Om arbetardiktaren Arne Paasche Aasen

 Arne Paasche Aasen (1901-1978) började sin litterära bana som revolutionär skald. Senare blev han folkkär som dagsversförfattare i Arbeiderbladet under pseudomymen Dorian Red och som textförattare till populära sånger. Under hela sitt liv skrev han också dikter och sånger åt den norska arbetarrörelsen. Några av dessa har rent av kommit att ingå i den nordiska arbetarrörelsens kulturskatt. Det gäller inte minst sången "Vi bygger landet", som bland annat framfördes vid Olof Palmes begravning.

Om detta och mycket annat kan man läsa i Arild Byes utmärkta biografi Arne Paasche Aasen: Fra verdensrevolusjon til de nære ting (Aschehoug 2018). Bye flätar på ett skickligt sätt samman historien om Paasche Aasen med den om den norska arbetarrörelsens utveckling från en revolutionär kraft (Arbeiderpartiet var faktiskt anslutet till Kominern en bra bit in på 1920-talet) till ett parti som under det kalla kriget entydligt ställde sig på USAs sida (Tage Erlander sa om partieskreteraren Haakon Lie att han aldrig träffat någon som mer oreserverat beundrade ett annat lands regering, nämligen USAs). Dock uppmärksammas också att Paasche Aasen faktiskt övergav sin annars obrottsliga lojalitet mot Arbeiderpartiet när han på 1970-talet aktivt deltog i kampanjen mot norskt medlemsakp i EEC och att hans änka efter hans död anklagade arbetarrörelsen för att ha utnyttjat honom.

Eftersom jag intresserar mig för Stig Sjödin, som också i hög grad var en arbetarrörelsediktare, kan jag inte låta bli att fundera över likheter och skillnader mellan honom och Paasche Aasen. En stor skillnad är att Sjödin lyckades med konststycket att bli respekterad som poet både i arbetarrörelsen och i den litterära offentligheten medan Paasche Aasen tvingades välja mellan att vara arbetarrörelsediktare eller att försöka bli erkänd av litteraturkritikerna. En anledning till det kan mycket väl ha varit att man inom den svenska arbetarrörelsen gav mer frihet åt poeterna både vad gällde form och innehåll och att Sjödin därför inte tvingades distansera sig från det som hände i litteraturen när han skrev politisk dikt. En annan kan ha varit att arbetarlitteraturen i Sverige redan på 1930-talet erkändes som en viktig strömning i nationallitteraturen och att borgerliga kritiker därför inte lika lätt som i Norge kunde diskvalificera poeter enbart med hänvisning till att de var arbetare eller socialister.

Under kriget levde Paasche Aasen i exil i Sverige. Jag vet att han då publicerade sig i Kommunalarbetaren och att han hade viss kontakt med Eyvind Johnson. Jag vet också att han ända sedan ungdomen var god vän med Ture Nerman. Att ta reda på mer om hans verksamhet i Sverige skulle verkligen vara kul. Den som har uppslag får gärna höra av sig.

Skönlitteraturen i Kommunalarbetaren

 I min forskning håller jag just nu på att analysera det litterära mateiralet i svensk fackförbundspress. Allra mest tittar jag på Kommunalarbetaren, som jag ska skriva om i ett bidrag till en internationell antologi om arbetarlitteratur i olika länder.

Det är lätt att bli nostalgisk när man bläddrar i läggen. Det litterära materialet – noveller och dikter, men också recensioner och artiklar – har nämligen varit väldigt rikt i fackförbundstidningarna. Och idag är det, med några undantag, ganska torftigt...

Därför blev jag glad när jag idag såg att Kommunalarbeteren publicerat en fin novell av Jane Morén. Om det är ett tecken på att man ska börja satsa på litteraturen igen skulle jag bli ännu gladare...

Samtal om konst och kreativ föreställnigsförmåga

 Idag deltog jag i ett samtal om konst och kritisk föreställningsförmåga på Malmö konstmuséum. De jag samtalde med var Per-Anders Hillgren och Gabriel Bohm Calles, och det hel aleddes av Lars Mogensen.

Bildningsbaren om klass

 Jag har varit med i Malmö universitets "Bildningsbaren". Temat var klass och corona och jag pratade litet om hur arbetarlitteraturen kan hjälpa oss att se och förstå klassamhället.

Dags att söka höstens arbetarlitteraturkurs

 I höst ges för andra gången kursen Working-Class Literature: Historical and International Perspectives vid Malmö universitet. Det är en helt nätbaserad kurs som ges på halvfart under hela terminen och som kan kombineras med andra studier eller arbete. För mer information, klicka här. Man kan anmäla sig till och med 15 april.

Lijia Zhang, "Socialism is Great!"

 Jag har nyligen läst Lijia Zhangs "Socialism is Great!": A Worker's Memoir of the New China, efter att en av studenterna på min engelskspråkiga kurs om arbetarlitteratur tipsat om den. När jag läst klart fick jag desstuom reda på att min vän Luka Lei Zhang kommer att ta upp den i sin doktorsavhandling om arbetarlitteratur från (bland annat) Kina. 

Lijia Zhang växte upp i en arbetarklassfamilj i Nanjing och när hon var 16 år fick hon ta över sin mors arbete i en statlig industri som tillverkade missiler. Dock hade hon ingen som helst lust att vara arbetare, utan strävade ständigt efter att kunna utbilda sig. Så småningom lyckades hon, och idag är hon verksam som förattare och journalist.

För mig som inte kan så mycket om Kina var det intressant att få ta del av Zhangs skildring av de stora politiska och ekonomiska förändringar landet genomgick under 1980-talet. Åtminstone den första delen av boken, som handlar om den unga huvudpersonens försök att orientera sig i samhället och att hitta ett förhållningssätt till sin tillvaro som arbetare, var också väldigt engagerande. Däremot tyckte jag att betättelsen tappade litet fart mot slutet då den mest handlar om huvudpersonens kärleksliv.

Som arbetarlitteratur är "Socialism is Great!" i allra högsta grad intressant. Det kommer Luka Lei Zhang att utveckla närmare i sin forskning...

Om arbetarlitteratur i Svenskpodden Klassiker

Här kan man höra en intervju med mig i Svenskpodden Klassiker.

Erik Löfvendahl, Sveket

 I senaste numret av fackförbundstidningen Mål & Medel recenserar jag Erik Löfvendahls nya roman Sveket. Jag tyckte att den var väldigt bra.