Semester?

Är på semester. Men arbetet smyger sig på. En detalj i hotellrummets inredning utgörs nämligen av omslaget till en deckare skriven av en person som också gett ut en avhandling om arbetarförfattarnas syn på arbetet. Strindberg skulle ha vänt i dörren. Jag härdar ut, men kommer att tillgripa alla till buds stående njutningsmedel - bad, läsande, cigarrer, sprit (!)... - för att förjaga alla tankar på sådant som hör arbetet till. 

Arbetarserie i Arbetaren

I sommar kan man läsa en intressant följeång i Arbetaren, nämligen Tommy Sundvalls "Voijägare", som beskrivs som "modern arbetarlitteratur". (En Voijägare är någon som samlar in och laddar elsparkcyklar åt företaget Voi.) Om man vill läsa en intervju med upphovsmannen och få ett smakprov på serien kan man klicka här.

Om arbetarlitteratur i Clarté

I tidskriften Clarté nummer 2, 2020 som kom ut idag hittar man flera texter om arbetarlitteratur: en längre artikel av Rasmus Landström om samtida svenska arbetarskildringar, en recension av Luka Lei Zhang av en bok om hur socialistisk litteratur och kultur spreds och togs emot i tredje världen under det kalla kriget och en dikt av Md Sharif Uddin.
Landström är litteraturkritiker och arbetarlitteraturkännare, och hans artikel är ett utdrag ur boken Arbetarlitteraturens återkomst som han kommer att ge ut på Verbal förlag i höst, och som åtminstone jag ser mycket fram mot.
Luka Lei Zhang kommer från Kina, men är doktorand i Singapore, där hon skriver en doktorsavhandling om arbetarlitteratur från Asien. Innan coronapandemin slog till var hon dock gästdoktorand vid Malmö universitet. Boken hon recenserar heter The East Was Read och är utgiven av det radikala indiska förlaget LeftWord Books.
En av de författare Luka Lei Shang forskar om är Md Sharif Uddin. Han kommer från Bangladesh, men arbetar sedan många år i Singapore. Den dikt som nu publicerats i Clarté har titeln "Stolthet" och är skriven mot bakgrund av den pågående coronapandemin, som drabbat migrantarbetarna i Singapore mycket hårt. Översättningen (från engelska) har jag stått för.
Clarté innehåller också en hel del annat som kanske kan vara intressant för denna bloggs läsare. Exempelvis skriver Olle Josephson om att det skulle vara nödvändigt att ta striden med Sverigedemokraterna om hur vi ska definiera det nationella kulturarvet, medan jag invänder att det nog vore oklokt att syssla allt för mycket med kulturarvsfrågor och särskilt att koppla kultur till nationer (eller kulturella grupper)...
Man bör prenumerera på Clarté. Första steget är att klicka här.

Om Ivar Lo-Johansson i Klass

I senaste numret av Klass – som enligt mig är landets bästa kulturtidskrift – medverkar jag med en presentation av Ivar Lo-Johansson. Att sammanfatta ett långt författarliv och ett stort författarskap på bara några sidor är svårt, men jag har gjort så gott jag kunnat.
Som vanligt innehåller tidskriften också mycket annat, som dikter noveller, recensioner, notiser, artiklar, essäer etc. Mest lockande tycker jag att Beata Hanssons artikel om den italienska arbetarlitteraturen verkar vara. Även Bill Ottercrans text om hur han blev ovän med Ivar Lo-Johansson verkar spännande...
Man bör prenumerera på Klass. Första steget är att klicka här.

Artikel om klass (och litteratur) i Vi

Som jag tidigare berättat har jag blivit intervjuad i Vi om vad skönlitteraturen kan säga om klassamhället. Nu har artikeln gjorts tillgänglig på nätet. För att läsa, klicka här.

Arbetarpoesin och offentligheterna: Exemplet Stig Sjödin

Jag har publicerat en artikel om Stig Sjödin i Tidskrift för litteraturvetenskap (nummer 1, 2020). Den har titeln "Arbetarpoeten och offentligheterna: Exemplet Stig Sjödin" och har två syften. För det första vill jag visa på bredden i Sjödins författarskap genom att uppmärksamma han inte bara gav ut diktsamlingar på Bonniers, utan också var aktiv som poet inom arbetarrörelsen. För det andra vill jag understryka hur viktigt det är att arbetarlitteraturforskningen inte bara sysslar med sådan litteratur som ges ut i bokform på kommersiella förlag.
En längre version av texten är under utarbetande och kommer så småningom att inkluderas i den bok jag skriver om Sjödins arbetardiktning. Jag ska också försöka gå vidare med en del av det jag tar upp i artikeln i ett större forskningsprojekt om fackförbundspressen som alternativ offentlighet som jag håller på att sätta samman med några kollegor.
Om några månader kommer man kunna läsa artikeln på tidskriftens hemsida. Den som inte vill vänta så länge får gå till biblioteket.

Om klass och litteratur i Vi

I senaste numret av Vi (juni 2020) finns en lång artikel med titeln "Arbetare i alla länder: Var är ni?".
Det är journalisten Kristina Lindh som intervjuat en rad forskare och journalister för att försöka ringa in det undflyende begreppet klass och undersöka vem arbetaren är i det "postindustriella" samhället.
En av dem som intervjuas är jag, och föga förvånande pratar jag om hur samtidslitteraturen har mycket intressant att säga om klassamhället. Några av de andra som intervjuas är sociologen Göran Ahrne och journalisten Elinor Torp (som förra året gav ut den intressanta boken Vi, skuggorna).
Jag tycker att artikeln är mycket bra och rekommenderar alla att läsa den. Vi är en mycket analog tidskrift, så leta inte på nätet, utan bege er till biblioteket eller till Pressbyrån.

Sjödin-gåtan löst!

Nu har gåtan med den titellösa Sjödintexten (se förra blogginlägget) fått sin lösning. Det är en diktsvit som ursprungligen skrevs som en så kallad prolog till ett arbetarrörelsejubileum, senare (delvis) tonsattes av Robert Robertsson och slutligen gavs ut av Förlaget Arbetarmusik under titeln "Sångens frihet". Mer information kommer så småningom.
PS. Det var (såklart) Kjersti Bosdotter som löste gåtan åt mig. Hon sjunger i kören Extrasalt, och på dess hemsida kan man läsa litet mer i ämnet.
PPS. Själv har jag efter litet rotande kunnat konstatera att texten också är med i samlingen Dikter i Folkets Hus (1988), under titeln "Sångernas styrka"

Information om Sjödin-dikt sökes

Under mitt grävande efter dikter av Stig Sjödin har jag hittat en som jag inte kan identifiera. Det handlar om en femsidig dikt, som publicerats i en bok, en tidskrift eller ett häfte (på sidorna 3–7). På den kopia jag kommit över finns dock inga uppgifter om titel på publikationen.
Dikten inleds på följande sätt:

Ända sedan barnsben bär jag en stark bild
innanför ögonlocken.
När männen i stålverket spettade hål
för tappning och man anade kraften
under flanellskjortan och såg de målmedvetna
gemensamma tagen,
blev det klart vad arbetets söner
menade med socialism.

Slutstrofen lyder såhär:

När människan berövas sin framtid
dör sångerna i hennes hjärta,
där de föddes en gång.
Men ge henne vittring av framtid och frihet
och sångerna föds på nytt.

Jag tror att dikten är från 1970- eller 1980-talet och att det handlar om en så kallad prolog, det vill säga en längre dikt som skrivits för att framföras i samband med någon kongress eller något jubileum inom arbetarrörelsen.
Jag känner vagt igen några verser, men kan inte för mitt liv komma på vad det är för en dikt... Och det är retligt, eftersom jag väldigt gärna vill ta upp den i ett kapitel i boken jag skriver på, som ska handla om hur Sjödin beskriver arbetarrörelsen och hur han diskuterar rollen som arbetarrörelsediktare.
Dessutom tycker jag att dikten är väldigt bra, och att den dessutom känns väldigt angelägen i vår tid!
Så, om du vet vad det är för dikt – hör gärna av dig.

Bergsprängaren på engelska

Det är väldigt ont om översättningar av svensk arbetarlitteratur. Särskilt ont är det om översättningar till engelska. Och när de väl finns är de ofta ohemult dyra. Ivar Lo-Johanssons Godnatt, jord gavs exempelvis inte ut på engelska förrän på 1990-talet, som Breaking Free i översättning av Rochelle Wright, och kostade då ungefär en tusenlapp.
Detta är beklagligt. Många av de svenska arbetarförfattarna förtjänar ju att läsas över hela världen.
Därför är det kul att Henning Mankells debutroman Bergsprängaren från 1973 nu ges ut på engelska, som The Rock Blaster i översättning av George Goulding, och att den säljs för ganska rimliga 17 pund.
Bergsprängaren är en alldeles utmärkt roman som anknyter till två trender i 70-talets arbetarlitteratur: intresset för det dokumentära och strävan efter att koppla samman modernistisk estetik med socialistisk etik (jag har berört detta som hastigast i min bok Arbetarlitteratur från 2006). Och nu kan folk i hela världen alltså läsa den.
Jag hoppas att den blir en försäljningsframgång, och att det leder till att fler svenska arbetarromaner görs tillgängliga på världsspråken. Att Bergsprängaren verkligen kan bli en kioskvältare antyds för övrigt i den mycket positiva recensionen i Times Literary Supplement.

Arkivstudier

Under det pågående arbetet med min bok om Stig Sjödins arbetarpoesi har jag gjort en del arkivstudier. Bland annat har jag, som jag tidigare berättat om här på bloggen, tittat i Bonniers arkiv och gått igenom en massa fackförbundstidningar på Universitetsbiblioteket i Lund.

Under maj har jag dessutom fått tillgång till material om och av Sjödin – inklusive tre pärmar med korrespondens – som hittills inte varit tillgängligt för forskare, men som Sjödins familj lånat ut till mig! I detta material har jag gjort flera fynd, varav några kommer att tas upp i en artikel som är antagen för publicering i den nordiska litteraturtidskriften Edda (artikeln handlar om Sjödins förhållande till identiteten arbetarförfattare och kommer att tryckas i nummer 4, 2020). Materialet har också varit till stor hjälp i arbetet med att göra bibliografier över Sjödins publiceringar. Ytterligare några sådana kommer att publiceras snart.
Jag är oerhört tacksam över att jag fått tillgång till detta material. Jag är också tacksam över den hjälp jag fått av Mikael Hendar med att gå igenom det.
Vad som ska hända med materialet nu är naturligtvis upp till Sjödins familj, men personligen skulle jag tycka att det vore bra om det kunde placeras i ett lämpligt arkiv.