Kjartan Fløgstad, Fangliner

På 1930-talet anklagades arbetarförfattare ibland för "råhet" av borgerliga kritiker. Om dessa kritiker läst Kjartan Fløgstads novellsamling Fangliner (1972) skulle de nog fått dåndimpen. Här skildras nämligen arbetare som just "råa": de super, begår hor, svär och slåss, utan att skämmas det minsta.
Över detta moraliserar författaren inte. Tvärt om tycks han hålla upp råheten som någonting friskt, i kontrast till borgerlig förfining. Såhär inleds exempelvis novellen "Fortellinga om Freddy":

Til han var treogtjue år hade Freddy Lund, ein mellomvektar som hadde vore ein lovande junior i styrkeløft, ikkje smakt andre typar te enn posete med sitron og sukker i. På den tida var han òg så uvitande at han aldri hadde høyrt om nevrosar.

Denna opposition mellan proletär vitalitet och borgerlig dekadens kommer också – åtminstone enligt somliga kritiker – till uttryck i Fløgstads stil. Den ska nämligen vara späckad med proletära vändningar (detta kan jag dock inte bedöma, eftersom jag inte är tillräckligt bra på nynorsk), och därigenom utmana det traditionella borgerliga litteraturspråket.
Dock är det enligt min uppfattning svårt att läsa Fløgstads stil som uttryck för någon proletär erfarenhet eller ideologi. Novellerna i Fangliner är nämligen högst olikartade. Realistiska (eller rent av naturalistiska) texter står sida vid sida med skrönor och pastischer. Och denna stilistiska mångfald underminerar helt enkelt idén om att det litterära uttrycket skulle korrespondera mot någonting särskilt.
Så kanske är Fangliner något så märkligt som en postmodern arbetarskildring? I så fall bör även de känsligaste borgerliga kritikerna kunna smälta den. 

Agnes Smedley, Daughter of Earth

Agnes Smedleys Daughter of Earth är en självbiografisk proletärroman från 1929. Eftersom Smedleys liv var synnerligen händelserikt är den väldigt spännande, och rent av svår att lägga ifrån sig. Bland annat skildras hur huvudpersonen – Marie – mot alla odds lyckas skaffa sig en utbildning, hur hon bestämmer sig för att aldrig underkasta sig någon man, och hur hon under första världskriget hamnar i fängelse för att hon engagerat sig i indiernas kamp för frigörelse från Storbritannien.
Boken kom ut på svenska på Tidens förslag 1931, under titeln Bara en kvinna: mitt livs roman, och det är inte helt otänkbart att den påverkat åtminstone några av 30-talets svenska proletärromaner. Exempelvis tycker jag att Smedleys skildring av världen ur ett barns perspektiv påminner om Moa Martinsons i Mor gifter sig. Dock har jag inte sett några svenska arbetarförfattare nämna Smedley (men det kan ju bero på att jag varit ouppmärksam – den som har sett något får gärna höra av sig).
Smedley fortsatte att leva ett spännande liv fram till sin död 1950. Bland annat var hon sovjetisk spion i Kina. Men det får jag be att återkomma till när jag hunnit läsa in mig ytterligare.

Seminarium om min forskning

18 december ska jag presentera min pågående forskning i ett seminarium på Malmö universitet. Alla som är intresserade av arbetarlitteratur är hjärtligt välkomna. Mer information om tid och plats hittar man här.

Stig Sjödin - arbetardiktare
 i många offentlighetssammanhang

Seminariets titel är Poetry, Publics, and Politics (ja, det kommer att hållas huvudsakligen på engelska så att alla mina kollegor kan hänga med i svängarna). I min forskning intresserar jag mig nämligen för hur arbetarförfattare försöker bedriva litteraturpolitik i olika "offentlighetssammanhang" (på bokmarknaden, inom arbetarrörelsen, i subkulturer etc.).
Det exempel jag kommer att prata om är Stig Sjödin. Han gav ut diktsamlingar på Bonniers, men var också aktiv i arbetarrörelsen, exempelvis genom att skriva dikter som framfördes vid olika kongresser och möten. Ibland låg tyngdpunkten i den ena offentligheten, ibland i den andra. Ibland samspelade hans insatser i olika sammanhang – exempelvis hade en hel del av dikterna i de samlingar han gav ut på Bonniers förhandspublicerats i fackförbundspressen. Vid andra tillfällen rådde dock strikt boskillnad mellan författarskapets olika delar.
Jag kommer att försöka ge en översik över Sjödins verksamhet i olika offentlighetssammanhang och diskutera vilka litteraturhistoriska och -teoretiska frågeställningar den aktualiserar. Dessutom hoppas jag kunna säga någonting om behovet av en "bredare" syn på arbetarlitteratur över huvud taget.