Intervju med Maria Hamberg

Jag har intervjuat en av mina favoritförfattare, Maria Hamberg, i Clarté. Nu kan man läsa intervjun på nätet. Det är bara att klicka här.

Dan Andersson, Kolarhistorier

Dan Andersson hör utan tvekan till våra mest omtyckta lyriker, vilket bland annat beror på att så många av hans dikter framgångsrikt tonsatts av såväl vissångare som countryartister och rockmusiker. Däremot är hans prosaförattarskap idag litet bortglömt, och det har lett till att bilden av honom blivit aningen skev. Att Dan Andersson är en betydande proletärförfattare kommer nämligen till tydligare uttryck i några av hans prosaverk än i de mest kända (tonsatta) dikterna.
Om man är nyfiken på proletärförfattaren Andersson kan man med fördel börja med att läsa novellsamlingen Kolarhistorier från 1914 (den kan, liksom många andra av Anderssons verk, laddas ned gratis från litteraturbanken.se).
Rean i förordet – som är minst lika litterärt som novellerna – positionerar Andersson sitt skrivande socialt:

Dessa anteckningar har jag brukat läsa upp för Mats, kamraten, därefter de blivit skrivna, och han har gett mig sitt goda vitsord på, att sämre kunde de ha skrivits. Men Mats är bara skogsman och så är jag. Vad vi skriva och tala får bedömas med hänsyn härtill.

Andersson presenterar sig alltså som en skrivande arbetare, och sitt verk som något som skrivits för arbetskamrater i skogen. Och, med falsk blygsamhet placerar han nästan sina noveller utanför den egentliga litteraturen (i själva verket togs de väl emot av litteratörerna, bland annat på grund av att de tycktes tala från en proletär erfarenhetsvärld som dittills inte synts i litteraturen.)
Kolarhistorier utspelar sig, som titeln och förordet antyder, i skogen, bland kolare. Men även om Andersson beskriver kolarnas arbete med viss utförlighet är grundtonen romantisk, snarare än realistisk. Innan läsaren förs in i kolarnas värld ger Andersson emellertid en social kommentar till det som komma skall, i samlingens inledningsnovell: "På väg till storskogen".
Där berättas om några män som på väg till sitt arbete i storskogen stöter på "Lasse i Ångfallet", "en av de älsta arbetarna vid Varghyttans bruk, nu säkert sjuttiofem år gammal". Han är på väg till fattighuset. Och han går dit till fots, eftersom bruket inte ens kunde erbjuda honom hästskjuts som tack för att han slitit ut sig där:

"Ja får gå, jag, så jag hinner fram te solnergången. Ja, nog har en förtjänat bättre, men det är herrens vilja – herrens vilja är det."
"Säj att det är herrarnas!" utropade Nisse.

När arbetarna kommer fram till skogen vänder Nisse om. Han har fått se "hur slutet blir" för en arbetare och väljer att istället bli luffare.

Ny podcast

Nyligen hade en ny engelskspråkig podcast om arbetarlitteratur – med det rättframma namnet "Working-Class Literature" – premiär. Det handlar om en syster-podcast till den mycket populära "Working-Class History", och det första avsnittet handlar om journalisten, poeten och vissångaren T-Bone Slim.
Slim, som egentligen hette Matti Valentinpoika Hutha, levde mellan 1880 och 1942 och tillhörde fackförbundet IWW. Faktum är att han var en av de allra mest populära och begåvade skribenterna i detta förbund, och därför är det sorgligt att han under lång tid varit nästan helt bortglömd. Idag börjar han dock väcka en hel del uppmärksamhet, inte minst bland arbetarlitteraturforskare.
För att lyssna på podcasten, klicka här.

Working-Class Studies Beyond the Heartlands

Den akademiska organisationen Working-Class Studies Association anordnar varje år en stor konferens. I år bestämde man sig för att lämna USA och förlägga den till Europa, närmare bestämt till Kent University i Canterbury, England. Jag tycker att det var ett bra beslut, eftersom det ledde till att det tämligen snäva amerikanska perspektiv som ofta präglar konferenserna bröts och nya samtal och diskussioner sattes igång.
Glädjande nog (för mig, i alla fall) gavs arbetarlitteraturen större uppmärksamhet än vad som varit fallet tidigare. Faktum är att det fanns en "strimma" med paneler om litteratur som löpte genom hela konferensen (för att se programmet klicka här).
Själv ordnade jag till samman med min kollega John Lennon ett rundabordsamtal om varför det är viktigt att arbeta mer med internationella jämförelser inom arbetarlitteraturforskningen. Vi samtalade med tre forskare som alla kommer att medverka i Johns och min kommande antologi om arbetarlitteratur i olika delar av världen: Luka Lei Zhang (som forskar om arbetarlitteraturer i Singapore, Kina och Malaysia), Michael Pierse (expert på irländsk arbetarlitteratur) och Małgorzata Drwal (som skriver om arbetarlitteratur i Sydafrika).
Till de mest intressanta presentationerna i andra paneler hörde följande:

Canterbury by night

* Surya Simon (University of East Anglia) diskuterade hur litteratur skriven av daliter ("oberörbara") kan betraktas som arbetarlitteratur.
* Gordon J. Tait (University of Hull) kritiserade hur den litteraturhistoriska bilden av arbetarpoeten Joe Skipsey formats utifrån medelklassens föreställningar om arbetarklassen.
* Tom Woodin (University College of London) presenterade ett forskningsprojekt om brittisk arbetarlitteratur, som bland annat tar upp Federation of Worker Writers and Community Publishers, en organisation som det skulle vara intressant att jämföra med motsvarigheter i andra länder som Werkkreis Literatur der Arbeitswelt eller Föreningen arbetarskrivare.
En annan höjdpunkt var Satnam Virdees (University of Glasow) plenumföreäsning "Race, Class and the Politics of Solidarity). Dessutom dök Billy Bragg upp på konferensmiddagen för att ta emot en utmärkelse...