Föreläsning om arbetarlitteratur och klass

17 maj höll jag en populärvetenskaplig föreläsning på Malmö universitet, med utgångspunkt i min rapport "Arbetarlitteraturen och klassamhället". Nu kan den ses på nätet.

Kommunistiska manifestet som tecknad serie

Under de senaste åren har jag ägnat en hel del forskarmöda åt tecknade serier som presenterar socialistiska idéer (för en mycket kort presentation av fenomenet, se blogginlägget "Vänsterpolitiska serier"). Bland annat har jag skrivit en vetenskaplig artikel om Kate Evans tecknade Rosa Luxemburg-biografi Röda Rosa. Jag har också lagt ner en massa arbete på en större analys av en manga-version av Marx Kapitalet som jag hoppas kunna färdigställa i höst.
På grund av detta intresse var det självklart att jag skulle kasta mig över den brittiske tecknaren Martin Rowsons serieversion av Kommunistiska manifestet, som publicerats i samband med tvåhundraårsminnet av Marx födelse.
Att presentera Marx idéer i tecknad form är inte lätt. Ofta blir den visuella framställningen förenklande.
Hos Rowson tillför dock teckningarna någonting. Eftersom Kommunistiska manifestet är en kort skrift har Rowson nämligen kunnat återge nästan hela texten (och de delar han utlämnat borde Marx redaktör faktiskt ha strukit redan på 1800-talet). Därmed blir hans teckningar illustrationer till, snarare än ersättningar för, Marx framställning.
Dessa illustrationer lyfter bland annat fram att Marx beskrivning av klassamhällenas historia är en berättelse om våld och att hans argumentation är präglad av polemik mot liberala honnörsord som frihet och individualism.
Dessutom använder sig Rowson av en steampunk-estetik som förankrar manifestet både i det industrialismens 1800-tal då det skrevs och den framtidsvärld i vilken det existerar idag (steampunk-estetiken bygger ju på anakronismer som kopplar samman dåtid och nutid).
Resultatet blir att Marx (och Engels) text framstår i ny belysning. Och det är ett gott resultat. Att man lätt blir uppslukad av Rowsons detaljrika teckningar och har svårt att lägga ifrån sig boken är en ren bonus.

Aleksander Motturi, Broder

I romanen Broder skriver Aleksander Motturi om "klasskillnader som växer fram inuti en familj". Närmare bestämt skriver han om två bröder: en som går ner sig i kriminalitet och missbruk, en annan som svingar sig upp i kultureliten.
Dessutom diskuterar han, i dialog med andra författare och tänkare, (o)möjligheterna att berätta denna historia.
Tematiskt påminner Broder alltså om flera andra klasskildringar från de senaste åren, exempelvis Susanna Alakoskis Oktober i fattigsverige och Mathias Rosenlunds Svallgränden 5.
Men, medan Alakoski diskuterar berättandet av den egna historien resonerar Motturi mer allmänt om svårigheterna med att levandegöra minnen och erfarenheter i litteraturen. Därmed skapas ett glapp mellan berättelsen och metaberättelsen, mellan historien om brodern och de estetisk-filosofiska resonemangen.
Trots detta kan man dock inte säga annat än att Broder är en såväl gripande som intelligent roman.

Poddsändning om arbetarlitteratur i olika länder

Mattias Torstensson fortsätter att producera lysande podsändningar om arbetarlitteratur. Den senaste är ett samtal med mig om antologin Working-Class Literature(s): Historical and International Perspectives. För att lyssna, klicka här. Lyssna gärna på de tidigare sändningarna också, och ladda gärna ned boken (den är gratis).