tisdag 9 januari 2018

David Väyrynen, Marken

Marken av David Väyrynen
David Väyrynens Marken är ett slags kollage av genrer i vilket bland annat listor, insändare, talade och skrivna dialoger, mer traditionella dikter och till och med en pastisch på Kalevala ingår. Den mark som skrivs fram är Malmfälten i Lappland. Men trots att verkets titel signalerar att det är den geografiska (och kanske geologiska) platsen som står i centrum så är det en helt annan värld som möter läsaren – en värld som främst byggs upp av språk, etik, minnen och utopiska drömmar. 

Det språkliga hamnar i centrum bland annat genom att Väyrynen fångar upp uttryck och melodier med tydligt ursprung i norrländska dialekter, men också genom hans suveräna användning av poetiska verktyg som rytm och meter. Etiken är närvarande bland annat i långa listor med förbud och påbud som påminner både om de regler som överheten satt upp och om den moral som folket själv utvecklat, samtidigt som de innehåller mängder av utopiska idéer om ett rimligare sätt att leva tillsammans. Minnena finns med i form av människors erfarenheter av bland annat urbanisering och modernisering, arbete och klasskamp, traditioner och historia etc. – men också i de olika uttrycksformer som författaren använder sig, vilka ofta bär spår av att ha skapats under helt andra litterära och politiska villkor än de som dominerar idag. Men minnena av det förflutna blir också ofta ryggraden i visioner om ett annat, mer solidariskt och hållbart sätt att leva.
Politiskt är Marken högexplosiv. Den etik som formuleras i verket är fullständigt oförenlig med det moderna klassamhället. Detta gäller inte minst de idéer om arbete och arbetare som Väyrynen ger uttryck för.
Som konstverk är Marken enastående.
Denna kombination av etisk och estetisk kvalitet är ovanlig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar