Arbetarlitteraturen och den globaliserade kapitalismen

I boken No Country: Working-Class Writing in the Age of Globalization anlägger Sonali Perera ett
globalt perspektiv på fenomenet arbetarlitteratur. I en tid då kapitalismen, och därmed arbetarklassen, globaliserats kan vi inte, menar hon, betrakta arbetarlitteraturen genom en nationell optik.
Genom att analysera arbetarlitteratur från exempelvis Botswana och Sri Lanka visar Perera på ett övertygande sätt att fenomenet är betydligt mer mångfacetterat än vad som framkommer i den forskning som enbart beaktar genrens "klassiker" från Europa eller USA. Exempelvis gör hon en mycket intressant jämförelse mellan Tillie Olsens Yonnondio, några noveller av indiern Mahasweta Devis och texter skapade av organisationen Dabindu i Sri Lanka som aktualiserar frågor om klass och genus som hittills inte fått tillräcklig uppmärksamhet inom arbetarlitteraturforskningen.
Perera betraktar arbetarlitteraturen som en viktig källa till förståelse av frågor om klass och klasspolitik. Framför allt försöker hon förstå hur arbetarlitteraturen kan hjälpa oss att tänka kring etiska frågeställningar som har med dessa frågor att göra. Att detta förutsätter ett globalt perspektiv understryks på ett tydligt sätt i följande formulering:

[I]n the current economic conjuncture of globalization what we understand as the "new international division of labor" is predicated on the cheap labor of (mainly) women workers in neocolonial countries with national economic policies of export-oriented industrialisation. And yet proletarian writing [...] remains synonymous with icons and codes of masculinity and the metropole.

De litteraturvetare som låter exempelvis 1930-talets (manliga) arbetarlitteratur från Europa eller USA utgöra genrens kärna kommer helt enkelt att få svårt att ge sin forskning bäring på vår tids verklighet.
No Country är alltså en viktig bok för alla som intresserar sig för arbetarlitteraturforskning. Dock är den inte bara angelägen för akademiker, utan även för litteraturintresserade i allmänhet. Pereras litteraturanalyser fungerar nämligen som utmärkta boktips (även om analyserna ibland är väldigt teoretiska och tämligen svåra att ta sig igenom). Själv var jag bara bekant med några få av de verk och författarskap som tas upp till behandling, men nu har följande lagts till på min lista över böcker som måste läsas: Mulk Raj Anands Coolie, Ambalavander Sinvandans When Memory Dies och Bessie Heads A Question of Power.