Om arbetarlitteratur i Samlaren

 Idag är en liten högtidsdag. När jag vittjade min brevlåda hittade jag nämligen årets (egentligen förra årets) utgåva av Svenska Litteratursällskapets tidskrift Samlaren. 

Denna gång innehåller den flera texter om arbetarlitteratur.

Yasmin Nyqvist har skrivit en artikel om den finlandssvenska arbetarförfattaren Anna Bondestam, som också tar upp en rad intressanta teoretiska frågor om arbetarlitteratur över huvud taget. Jag har recenserat Rasmus Landströms Arbetarlitteraturens återkomst, Per-Olof Mattsson har recenserat min bok Kampdiktare i folkhemmet: Arbetarpoeten Stig Sjödin och Anna Williams har recenserat Paul Tenngarts Exporterad realism: Svensk arbetarlitteratur på engelska.

Den som inte fått Samlaren med posten kan läsa den på biblioteket. Om förhoppningsvis inte allt för lång tid kommer innehållet också att bli fritt tillgängligt på Svenska Litteratursällskapets hemsida.

Arbetarrörelselitteraturhistoria?

 Under mitt arbete med boken Kampdiktare i folkhemmet: Arbetarpoeten Stig Sjödin kom jag att fundera en hel del över varför det litterära livet i arbetarrörelsen – exempelvis de prologer Sjödin skrev till olika möten och kongresser – hamnat utanför litteraturhistorien. Så småningom kom jag fram till att det finns något i själva litteraturvetenskapens litteraturbegrepp som genererar ointresse för arbetarrörelselitteraturen.

Nu har jag skrivit en artikel på ämnet, med titeln "Arbetarrrörelselitteraturhistoria? Mot ett litteraturbegrepp som inkludrar det litterära livet i arbetarrörelsen". Den ingår i antologin Cross-Sections/Tvärsnitt, som presenterar forskning med historiska perspektiv som bedrivs av forskare vid Malmö universitet. 

Glädjande nog kan hela antologin läsas fritt på nätet. Den som vill göra det kan klicka här. Min text återfinns på sidan 252. (Självklart finns det också många andra spännande artiklar i boken)

Det har varit kul att skriva denna text, och förhoppningsvis har jag lyckats trampa somliga kollegor på tårna. En vars tår dock inte är i minsta fara är Beata Agrell. Hon har tvärtom hjälpt mig under skrivprocessen, och det är jag mycket tacksam för.

Om arbetarlitteratur på arbetarhistorikerkonferens

 I helgen som gick var jag på arbetarhistorikerkonferens i Danmark. Närmare bestämt deltog jag i en dubbelpanel om arbetarlitteratur vid "Nordic Labor History Conference" (NLHC) som denna gång hölls på Arbejdermuséet i Köpenhamn. 

I mitt paper argumenterade jag för att det arbetarhistoriska studiet av arbetarlitteraturen inte bör klippa banden till litteraturvetenskapen, men också att denna disciplin måste bredda sin förståelse av vad litteratur är och vilka funktioner den kan fylla.

De andra panelisterna pratade bland annat om sydafrikansk arbetarlitteratur, finsk arbetarteater i Sverige, Raul Palmgrens litteratursyn, strejkromanen, finsk arbetarlitteratur från 1970-talet och den samtida politiska danska litteraturens förhållande till den arbetarlitterära traditionen.

Diskussionerna var mycket intressanta och ännu en gång kunde vi konstatera att disciplinen arbetarhistoria utgör en viktig arena för forskning om arbetarlitteratur. Nästa NLHC kommer att hållas i Finland. Det är inte alls otroligt att jag kommer att försöka delta.