Johannes Daun De rotlösa

 

 På omslaget till Johannes Dauns De rotlösa står att boken är en roman om ”en stad i förvandling”. Närmare bestämt handlar den om industrialiseringen av Sverige, sådan den upplevdes i en mindre industristad på 1880-talet.

 

I centrum för berättelsen står ett kollektiv som hålls samman av att medlemmarna bor i samma hus: en hantverkare på dekis, hans familj, samt några inneboende arbetare.

 

Daun är historiker och hans samhällsskildring är mycket övertygande. Dessutom är De rotlösa en synnerligen välskriven roman.

 

Kollektivromanen är en svår genre, men hos Daun blir den ett utmärkt verktyg för att skapa en mångfald av perspektiv på komplexa historiska processer. Stilen – som är lätt arkaiserande, och därmed bidrar till känsla av historisk autenticitet – imponerar också.

Mot slutet av romanen skriver Daun om böcker som utmanar läsaren att ”reflektera över samhället man lever i och dess utveckling”. En sådan bok är De rotlösa. Och därtill är den ett konstverk.

Willy Vlautin, Mörkret som faller

Jag har precis läst Willy Vlautins senaste roman Mörkret som faller (originaltitel: The Night Always Comes). Det är den första av hans böcker jag läst, men inte den sista. Den var nämligen mycket bra.

Romanen handlar om Lynette, som bor tillsammans med sin mamma och sin utveckligsstörde bror och som sliter som ett djur för att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna köpa det hus de hyr. När det väl blir dags att genomföra affären backar hennes mamma dock ur och Lynette tvingas ut på en två dygn lång odyssé genom de mindre fasionabla delarna av Portland för att försöka skrapa ihop ännu mer pengar.

Berättelsen om Lynettes förtvivlade jakt på pengar präglas av spänning och högt tempo. Men romanen innehåller också tillbakablickar på huvudpersonens tidigare liv som ger henne psykologiskt djup och som placerar in berättelsen om hennes pengajakt i ett större, socialt och politiskt sammanhang. 

Faktum är att Vlautin bättre än de flesta lever upp till det ideal som den marxistiske litteraturkritiken Georg Lukàcs formulerat för den realistiska romanen, nämligen att den ska skildra typiska personer under typiska omständigheter. Samtidigt har han emellertid också förstått och förmått omsätta den insikt som Lukács-kritikern Bertolt Brech ständigt påminde om: att det inte spelar någon som helst roll hur väl ett konstverk förmår att beskriva samhället om det inte förmår fånga publikens intresse. Mörkret som faller är helt enkelt både en fängslande roman som är nästan omöjlig att lägga ifrån sig och en berättelse som får läsaren att fundera över sakernas tillstånd.

Arbetarlitteratur och exceptionalism

 The International Association for Scandinavian Studies är en organisation för oss som forskar om nordisk litteratur (samt, i någon utsträckning språk och kultur i Norden). Dess huvudsakliga uppgift är att varannat år anordna en stor konferens. Sensommaren 2018 träffades vi i Köpenhamn och presenterade forskning på temat "Scandinavian Exceptionalisms". Nu har en del av det som sades utvecklats till akademiska uppsatser och publicerats i volymen Scandinavian Exceptionalisms: Culture, Society, Discourse i serien Berliner Beiträge zur Skandinavistik som ges ut av Nordeuropa-Institut vid Humboldt-Universität i Berlin.

Det är en rejäl lunta på mer än 500 sidor. Intressant nog handlar en hel sektion om "Folkhem and Working-Class Fiction". Den inleds med en text som jag skrivit, "Swedish exceptionalism and working-class literature", som vrider och vänder på idén att den svenska arbetarlitteraturen skulle vara världsunik. Därefter följer i tur och ordning Beata Agrells "Proletär svenskhet? Klassmedvetande och fosterlandskänsla i pionjärtidens svenska arbetarprosa", Per-Olof Mattssons "Den fria nordiska arbetaren: Eyvind Johnsons svar på anti-fascismens kris hösten 1939" och Therese Hellbergs "Svenskhet och folkhemmet – i romaner och kåserier av Kjerstin Görnasson-Ljungman, Gertrud Lilja och Ingegerd Stadener".

För mer infomration om boken, klicka här.

Om fackförbundslitteratur i Journalisten

 

 Fackförbundstidningen Journalisten uppmärksammar i en artikel min forskning om Stig Sjödin och om litteraturen i fackförbundspressen. Trevligt tycker jag. För att läsa, klicka här.

Om fackförbundstidningslyrik

 Med anledning av min bok om Stig Sjödin som kommer ut i veckan har Ellen Albertsdottir skrivit en artikel på Malmö universitets hemsida om min forkning, med fokus på mina försök att lyfta in det litterära livet i arbetarrörelsen in litteraturhistorien. För att läsa, klicka här.

Minitema om arbetarlitteratur

I senaste numret av danska Arbejderhistorie finns ett "minitema" om arbetarlitteratur. Förledet "mini" är träffande, för det handlar om två artiklar. Niklas Freisleben Lund har skrivit om modern dansk arbetarlitteratur och jag har skrivit om den nya vågen av svensk arbetarlitteratur, samt om forskningen om densamma. Dock flankeras de vetenskapliga artiklarna av en essä av arbetarföratatren Dennis Gade Kofod.

Mer information om tidskriften och information om hur man beställer den finns på dess hemsida.

Presentation av min nya bok

 

 På torsdag 20 maj släpps min nya bok: Kampdiktare i folkhemmet: Arbetarpoeten Stig Sjödin (för mer information, se förlagets hemsida). Måndag 24 maj 13:00 presenterar jag boken i Specialseminariet Konflikt och motstånd vid Historiska institutionen i Lund.

 

Presentationen sker on-line och har – åtminstone inledningsvis – formen av ett samtal om boken mellan Magnus Gustafson och mig. Den som vill delta i seminariet måste ta kontakt med seminarieledaren Magnus Olofsson (ja, Magnus verkar vara ett populärt namn i dessa kretsar...). Hans kontaktuppgifter finns på seminariehemsidan.