Kursstart

Nu har höstens arbetarlitteraturkurs på Malmö högskola dragit igång. Cirka 50 studenter håller som bäst på med att bekanta sig med kurshemsidan (och jag håller tummarna för att mina uppdaterade föreläsningar ska fungera). Några av studenterna har också skrivit korta presentationstexter, och flera av dessa är ytterst inspirerande. Här följer ett axplock av sådant som får mig att se fram mot resten av teminen:

Efter att de senaste 5 och ett halvt åren studerat kurser och program som skulle vara fördelaktigt för en karriär så valde jag denna kurs för att läsa någonting för mig själv personligen. Att läsa denna kurs blir ett bra sätt att få lära känna samhället, både hur det var förut, och hur det är idag, genom litteraturens ögon.

Jag sökte kursen för att bygga mitt inre i en tid där så mycket av min energi och ork går till att klara av mitt arbete. 

Jag [...] studerar litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Förra terminen läste vi ett urval verk av svenska arbetarförfattare och jag fick sedan mersmak och vill läsa mer! 

En av de allra första böcker jag läste vid tolvårsåldern var Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad och därefter har det blivit alla böcker av den författaren. Aino Trosells Socialsvängen har jag nog läst tre gånger.

Jag anser att arbetarlitteraturen, i egenskap av skildrare av arbetsklassens villkor, kamp och historia, är något som har en given plats i svenskans litteraturundervisning på gymnasiet. Utifrån detta tema kan man bredda sig hur mycket som helst, exempelvis hur denna litteratur kan kopplas till vår samtid och diskutera om arbetarnas position har övertagits av andra i dagens samhälle och vad det i så fall innebär utifrån olika aspekter. Det ska bli väldigt intressant!

Jag blev väldigt glad och inspirerad, när jag hittade den här kursen i utbudet. Jag jobbar som folkhögskollärare och tycker detta är en litteratur, som inte har tillräckligt stor plats inom utbildningen, generellt. Ska bli spännande.

Om arbetarlitteratur i Tidskrift för litteraturvetenskap

Under de senaste åren har den litteraturvetenskapliga forskningen om svensk arbetarlitteratur fått ett rejält uppsving. En bra illustration till detta är att det senaste numret av Tidskrift för litteraturvetenskap (nummer 1, 2017) innehåller inte mindre än tre vetenskapliga artiklar om just arbetarlitteratur.
Maria Wahlström skriver om prostitution och prostituerade i Ivar Lo-Johansson roman Kungsgatan (1935). Walhström är verksam vid Stockholms Universitet. Hon presenterade några av resonemangen i artikeln vid en konferensession om arbetarlitteraturen och staden som jag arrangerade i februari i år (om den sessionen kan man läsa här).
Peter Forsgren, som är professor vid Linnéuniversitetet i Växjö, jämför Sonja Åkessons dikt "Besök på Sandvikens järnverk" (1970) med Stig Sjödins dikter från samma plats i samlingen Sotfragment (1949) och resonerar om hur Åkessons genusperspektiv förhåller sig till Sjödins klassperpektiv. En tidigare version av texten presenterades vid den nordiska arbetarliteraturkonferensen i Bergen förra året (som man kan läsa mer om här).
Själv skriver jag om "konstruktionen av svensk arbetarlitteratur", med särskilt fokus på hur man i olika sammanhang och vid olika tidpunkter valt att betona arbetarlitteraturens kopplingar till arbetarklassen eller till det litterära. Särskild uppmärksamhet riktas mot Ivar Lo-Johansson, som var väldigt ambivalent i denna fråga.
Så småningom kommer tidskriftsnumret att göras tillgängligt på nätet. Den som inte kan bärga sig uppmanas att ge sig av till närmaste bibliotek.

Zorbas och klassamhället

I somras var jag på Kreta. Där kan man inte ta två steg utan komma i kontakt med författaren Nikos Kazantzakis (1883–1957). Det hela börjar redan på flygplatsen i Heraklion, som bär hans namn...
Kazantzakis mest kända verk är Spela för mig Zorbas (på grekiska heter den Βίος καί πολιτεία τού Αλέξη Ζορμπά - Alexis Zorbas liv och bedrifter), som blivit film med Anthony Quinn. Den handlar om en intellektuell som reser till Kreta för att öppna en kolgruva. På vägen dit träfar han mångsysslaren Zorbas och de båda blir nära vänner. Zorbas är helt obildad, men just därför kan han lära sin vän någonting om livet.
Denna romantiska föreställning om arbetaren som någon som i kraft av sin avsaknad av bildning representerar någonting vitalt och kraftfullt är långt ifrån unik för Kazantzakis. Som jag tog jag upp när jag skrev on H. C. Andersen här på bloggen finns det faktiskt arbetarförfattare som själva fört fram den. Men man bör vara försiktig . Att vara primitiv är ju inte alltid någon dygd. Spela för mig Zorbas slutar exempelvis med att en linbana som Zorbas konstuerat brakar samman. Där hade det inte skadat med en aning finess...

Jag och Kazantzakis inför avfärden till Malmö.

Kazantzakis grav på den gamla stadsmuren i Heraklion.

Tidskriften Klass har fått en hemsida

Den förträffliga tidskriften Klass, som ges ut av den lika förträffliga Föreningen Arbetarskrivare, har fått en hemsida.
Där kan man bland annat läsa texter (dikter, noveller, reportage, intervjuer, recensioner etc.) ur äldre nummer. För den som intresserar sig för arbetarlitteratur är hemsidan en veritabel guldgruva.
Den som har lust kan exempelvis läsa en intervju som Torgny Karnstedt gjorde med mig 2015...

Vänstercafé om klass och litteratur

I går (2 augusti) medverkade jag tillsammans med Henrik Johansson vid Vänsterpartiets "vänstercafé" i Malmö. Henrik intervjuade mig om min forskning, därefter läste han litet ur sin senaste bok – Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse – och avslutningsvis blev det diskussion med publiken.
Arrangemanget var mycket lyckat. Drygt trettio personer hade kommit för att lyssna, vädret var bra, vänsterpartiets gård var mysig, formatet var trevligt och diskussionerna var intressanta.
Efteråt antydde arrangörerna att man kunde tänka sig att föja upp med fler arrangemang på liknande tema. Det mumlades rent av någonting om en radikal litteraturfestival...