För mig har Andersson hittills mest varit känd som författare av underfundiga (anarkistiska!) haikus. Natt är någonting annat. Samlingen beskriver olika arbeten – som tidningsbud, pengaräknare (!), lagerarbetare och på SIS-hem (tror jag). Det som förenar dem är att de utförs på natten.
Andersson förenar på ett skickligt det lilla (konkreta iakttagelser) med det stora (reflektioner om arbetet och vad det gör med oss). Dessutom lyckas han ofta hitta pregnanta formuleringar som verkligen får läsaren att fundera, samtidigt som de imponerar som ordkonst.
Det är verkligen inte ont om intressanta arbetarpoeter just nu. Andersson är i allra högsta grad en av dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar